Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Tre miljarder i budget för flyktingar

Regeringens budget har nu släppts till medierna. Totalt säger regeringen att den har ett reformutrymme på drygt 24 miljarder kronor, trots att budgetunderskottet fortsätter. Följ TT:s direktrapportering här.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

 

 



Analys: Vad vill politikerna göra med 900 miljarder kronor?

Kommunerna ska äntligen få sina 10 miljarder och regeringen vill satsa på klimatet. I dag diskuterar politikerna i riksdagen nästa års budget. Här är fem av de hetaste frågorna, skriver GP:s Gunilla Grahn-Hinnfors i en analys.

1. Det går bra nu. Eller?

I regeringsförklaringen underströk Stefan Löfven (S) att det går bra för Sverige. Finansminister Magdalena Andersson kommer också att betona tillväxten och den minskande arbetslösheten. Konjunkturen går onekligen regeringens väg och inte minst i Västsverige skriker företagen efter arbetskraft.

Budgetdebattens stora fråga kommer att handla om hur man ska hantera tillväxten. Moderaternas Ulf Kristersson kommer att göra sitt bästa för att framställa regeringen som oansvarig när man lånar i högkonjunktur. Vi kommer att få höra att regeringen inte borde vara så nöjd och att utanförskapet närmar sig en miljon människor.

Finansministerns svar kommer att handla om att hon ärvde ett underskott som successivt betas av, att den rödgröna regeringen investerar i välfärd i stället för att sänka skatter och att ekonomin är under kontroll. 
 

2. Vad ska vi göra åt utanförskapet?
Även om det går bra för Sverige som helhet är det många som står utanför arbetsmarknaden. Allianspartierna har olika förslag på hur man ska få fler i jobb, de flesta handlar om olika skattesubventioner för företagen kombinerat med krav på den som får bidrag eller deltar i olika former av utbildningar.

Regeringen har under sin tid lanserat en rad olika trainee- och praktikjobb och före detta kunskapslyftsminister Aida Hadzialic utnämnde 2016 till yrkesutbildningens år.

De rödgrönas linje är att folk ska utbilda sig ur utanförskapet, medan de borgerliga partierna vill diskutera hur det ska bli billigare at anställa och behovet av "enkla jobb". 
 

3. Hur många fler poliser behövs?
När utanförskap diskuteras snubblar många politiker snabbt över till behovet av mer resurser till polisen. I Almedalen i somras blev det nästan obligatoriskt för partiledarna att nämna de oacceptabla hoten mot blåljuspersonal och att lova förstärkningar till polisen.

I dag är polismyndighetens budget på 22 miljarder kronor, vilket räcker till 20 200 poliser och 8700 civilanställda. Inrikesminister Anders Ygeman har utlovat ett tillskott på 100 miljoner nästa år och två miljarder mer till 2020. Hur många fler poliser det ska räcka till vill han inte gå in på, vilket har retat upp bland andra oppositionsledaren Anna Kinberg Batra (M).

Hon vill att antalet poliser ska ha ökat med 2000 till år 2020. Nu tycks inte resursfrågan vara polisens enda problem. Myndigheten löser allt färre brott, har stora ekonomiska överskott och ett enormt missnöje bland de anställda. 
 

4. Hur mycket sjunker den svenska skolan i Pisa?
I slutet av året kommer en ny Pisa-mätning och debatten om bristerna i den svenska skolan kommer att få nytt bränsle. Förra veckan presenterade statsministern Anna Ekström som ny gymnasieminister. Ett smart val eftersom dåvarande utbildningsministern Jan Björklund (L) utsåg henne till generaldirektör för Skolverket och hon gillas brett av både politik och profession.

Skolpolitiken skiljer sig inte särskilt mycket mellan partierna, men det har blivit lite dragkamp om vem som låter mest auktoritativ på området. Anna Kinberg Batra försöker rycka åt sig frågan från Liberalerna, som i sin tur vill bredda sin politik. Och S vill gärna ställa sig lite framför MP i skolfrågan, som brukar topprankas av svenska väljare. 
 

5. Ska vi ha det varmare?
Nyligen presenterade regeringen sin klimatsatsning på 13 miljarder kronor till 2020. Den beskrevs som historiskt stor, men huvuddelen av pengarna kommer först efter nästa val. 2017 ska 1,8 miljarder gå till klimatet, en stor del handlar om att förlänga miljöbilspremien.

Det här är framför allt Miljöpartiets fråga och deras enda kvarvarande chans att vända en nedåtgående trend för partiet. Främsta utmanaren är Centern som stenhårt kopplar klimat- och miljöfrågorna till näringsliv och innovation. 

Gunilla Grahn-Hinnfors

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.