Att säga att Sverige behöver fler innovationer är som att säga att det regnar i Göteborg – även om det inte alltid stämmer behöver man räkna med det. För många betyder innovation snarast imitation – man tittar på konkurrenterna eller liknande organisationer och försöker göra som dem.
Det är förhållandevis enkelt eftersom man redan vet vart man ska. Vägen fram är utmärkt på kartan.
Men om man är verkligt innovativ bryter man ny mark, och då finns det ingen karta. För att hantera denna osäkerhet försöker en del skapa bättre kontroll och uppföljning av nya idéer. Många vittnar om ”effektiva” utvecklingsprocesser med täta kontrollpunkter och med rapportkrav som är så omfattande att nya idéer dör av den process som är tänkt att stödja dem.
På ett tyskt företag som vi på Chalmers arbetade med sa ingenjörerna att de aktivt valde ut projekt som stämde med utvecklingsprocessen i stället för att välja de bästa idéerna. När en kollega och jag för ett par år sedan intervjuade ett antal forsknings- och utvecklingschefer erkände flera av dem att när en idé var tillräckligt bra så struntade man i utvecklingsprocessen, för risken att idén blev nedskjuten var för stor.
Innovation närs av att man skapar nya idéer och hela tiden testar dem med de tänkta kunderna eller mottagarna. Det blir nästan alltid fel, och då får man göra om och testa igen. För att testa måste man våga, för att våga måste man känna sig trygg i att man får lov att misslyckas.
Förra veckan samlades ett antal svenska chefer på Center for Higher Ambition Leadership på Chalmers. Cheferna har föresatt sig att vara finansiellt framgångsrika och samtidigt göra gott för de egna anställda, för kunder och för världen runtomkring. De flesta av dem är bäst i sina respektive branscher, så när deras företag försöker innovera finns det ingen att härma.
För att kunna vara innovativa och entreprenöriella, menar flera av dem, måste man vara klar över syftet för organisationen – vad finns vi till för? Det kan låta flummigt, men om det inte finns en karta, behöver vi vara ännu klarare över vad syftet och den övergripande inriktningen är för att kunna rikta våra tankar och vår kreativa förmåga.Innovationer kan inte kontrolleras fram, men vi kan göra vårt bästa för att ge guidning.
■ Tobias Fredberg, GP Ekonomis krönikör och biträdande professor i management på Chalmers.