Abdul Ghafoor var 23 år när han blev utvisad från Norge till Afghanistan. Det är fyra år sedan, och idag har han vigt sitt liv år att stötta och hjälpa andra unga som skickas tillbaka från länder som Norge, Sverige, Danmark, England och Tyskland via sin organisation AMASO. Han vet att det behövs, han har själv känt den. Rädslan, oron och hopplösheten. – Situationen har blivit mycket värre sedan jag deporterades till Kabul för fyra år sedan. Inte bara för att det är mycket fler som deporteras i dag, utan också för att det är mer våld, fler självmordsattacker, fler civila som dör och talibanerna tar kontrollen över mer och mer land för varje år, säger Abdul Ghafoor.
LÄS MER: Oron är Alis ständiga följeslagare "De har mardrömmar i veckor" Han är inte förvånad över den ökade psykiska ohälsan hos de ensamkommande i Sverige som väntar på besked. När de som får avslag väl når honom på plats i Kabul är de ofta på botten. – Det är svårt för dem att acceptera faktumet att de i går var i säkerhet i Sverige, där de tänkte på framtiden, kunde gå till skolan, och plötsligt är de tillbaka i Afghanistan, säger han. – De flesta av de unga pojkar som utvisas från Sverige och Norge kan inte sova på veckor. De har mardrömmar och undrar vad som kommer att hända med dem nu. De har inte sina familjer här, de är ofta i Iran, Pakistan eller Turkiet. De har inget socialt nätverk, inget ekonomiskt nätverk, det är så svårt för dem att överleva här. Inte heller Kabul är säkert, menar Abdul Ghafoor, och tillägger att han aldrig vet om han kommer att komma tillbaka igen eller inte när han lämnar sitt hem på morgonen. – Det största problemet för de som återvänder, men också för Afghanistan i stort, är våldet. Talibanerna kontrollerar motorvägar och har checkpoints bara kilometer ifrån Kabul och ISIS inflytande växer allt mer. Dessutom är de flesta som utvisas hit inte ens härifrån, de dumpas här trots att de inte vet något om Afghanistan eller livet här. Då har de ingen chans att överleva, att få jobb eller hitta sin familj, säger han. LÄS MER: Arne Larsson: Ensamkommande har hamnat mitt i ett politiskt spel Hög arbetslöshet och våld Björn Lindh jobbar på biståndsorganisationen Svenska Afghanistankommittén i Kabul och vittnar om liknande problem i landet. – Det råder ingen tvekan om att läget här är väldigt besvärligt, med både väpnade konflikter och en ekonomi som inte fungerar alls. Det är hög arbetslöshet och svårt att hitta försörjning. Men visst, det finns folk lever och bor här. Det är väldigt individuellt hur livet ser ut, säger han. Personer över 18 år som utvisas från Sverige får ett stöd på 30 000 kronor när de återvänder. Enligt Björn Lindh tar de flesta pengarna och försöker ta sig tillbaka över gränsen till Iran, där de många har sin familj. Men det är en svår resa, för utan visum får du varken bo i eller korsa gränsen till Iran. – Har du ingen utbildning är det väldigt svårt att få ett jobb i Afghanistan, det är nästan omöjligt om du inte har kontakter. Har du släktingar på plats kanske du klarar sig, men har du ingenting så är det svårt, säger Björn Lindh. Och misslyckas du finns det inget skyddsnät att falla tillbaka på. – Man måste klara sig själv i detta landet. Här finns inga myndigheter som tar hand om dig, så vad gör man då? Man får gå till en väpnad grupp, till talibanerna, eller så faller man in i kriminalitet och narkotika som ett sätt att tjäna pengar. LÄS MER: Socialstyrelsen: Oro för planer på självmord Kan du förstå den skräck många ensamkommande känner för att skickas tillbaka till Afghanistan? – Ja det kan jag. Sverige erbjuder massor med chanser och möjligheter till studier, arbete och i alla fall mat för dagen. Har de inte släkt eller familj som har någon liten affär eller ett företag här så vet de att de har små möjligheter. Det måste vara en mardröm, säger Björn Lindh.
Fakta: Läget i Afghanistan
- Afghanistan är ett av världens fattigaste länder, med hög arbetslöshet och oroligheter på flera håll. Migrationsverkets senaste rättsliga ställningstagande slår fast att det råder väpnad konflikt i nästan alla Afghanistans provinser, och räknar inte med att de som skickas till landet kan skyddas.
- Under 2015 ansökte över 23 000 ensamkommande barn och ungdomar från Afghanistan asyl i Sverige. Under 2016 var antalet betydligt lägre, med knappt 700 asylansökningar från ensamkommande.
- Förra året tecknades ett återvändandeavtal mellan Sverige och Afghanistan, som gör det möjligt att utvisa personer med tvång till landet. Den första chartrade tvångsutvisningsflighten gick i december förra året och i år planeras fyra flighter till, enligt gränspolisen. Även de som skickas till Afghanistan frivilligt efter avslag på sin asylansökan väntas bli fler.
