Ygeman vill utreda mediers terrorbevakning

Varför tog det så lång tid att få veta hur lastbilen hade åkt på Drottninggatan? Och hur kunde så många medier rapportera om en skottlossning på Fridhemsplan i Stockholm som aldrig ägt rum?

- Om man vid varje tillfälle bara säger att "vi gjorde så gott vi kunde, men vi kan alltid bli bättre" betyder det ingenting. Min poäng är att man någon gång måste förklara varför det blev så här, säger journalisten och viralgranskaren Jack Werner som i en debattartikel i Dagens Nyheter efterlyser en medial självrannsakning på djupet.

Psykologiskt försvar

Även Anders Ygeman (S) vill granska medierna.

- Jag tror att man behöver göra en studie av hur medierna fungerat under de här väldigt pressade förhållandena. Det har ju förekommit en del uppgifter som inte varit bekräftade, säger han.

- Ur en psykologisk försvarsvinkel är det även viktigt att förbättra mediers kapacitet att verka under svåra förhållanden.

Ingen spekulation

Ester Pollack, docent på institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet, tycker att det är för tidigt att göra en systematisk bedömning men är ändå övervägande positiv till de traditionella mediernas sätt att sköta rapporteringen utan att hemfalla åt spekulationer om exempelvis antalet döda.

Journalisten Martin Kreuger tycker däremot att reportrarna aktivt borde ha skapat sig en helhetsbild av egen kraft. Under fredagseftermiddagen satt han fast i en bilkö och följde Sveriges Radios direktrapportering med växande frustration. Han är inte ute efter att hänga ut just Sveriges Radio men menar att reportrarna i stället för att enbart återge vittnesmål borde ha ställt fler följdfrågor.

- Analytisk klarsyn vet jag inte om man kan ha de första timmarna men det som jag vänder mig mot var att det var så lite fokus på rena fakta.

Hellre skrämd än död

Fredrik Virtanen, även han journalist, skriver i en krönika i Aftonbladet att han hellre blir skrämd av obekräftade uppgifter om skottlossning än riskerar att bli skjuten. Martin Kreuger är inne på samma linje – så länge det väldigt tydligt framgår att uppgifterna är just osäkra.

Peter Wolodarski, chefredaktör på Dagens Nyheter, har inlett en granskning av den egna rapporteringen inklusive tidningens push-notis om den påstådda skottlossningen vid Fridhemsplan, som han dock inte tar avstånd från i det här läget.

- Om det varit sant och vi hade låtit bli att rapportera, trots att vi hade vittnesuppgifter, hade vi känt det som ett enormt nederlag, säger han.

- Men jag tycker absolut att man måste ha en självkritisk diskussion även om de stora redaktionerna skötte sig förhållandevis väl i det här dramatiska skedet.