Inger Näslund, expert på fiskefrågor på Världsnaturfonden WWF, skrev en debattartikel i GP tillsammans med WWF:s generalsekreterare Håkan Wirtén. I debattartikeln uppmärksammar de bland annat att nordhavsräkans bestånd har halverats de senaste fem åren, enligt siffror från Internationella Havsforskningsrådet, ICES.
Hur kan man veta det?
– Det är forskare som gör beräkningar utifrån de fångster som kommer i land. Hur många stora räkor finns det och hur många små? Man mäter mängden yngel och vuxna räkor och beräknar sedan utifrån det hur många räkor som kommer kunna reproduceras framöver.
Enligt ICES siffror har beståndet tydligt minskat de senaste åren.
– 2009 tog man i Sverige, Norge och Danmark i land drygt 11 000 ton medan samma siffra för 2012 var drygt 7 700 ton. Nivåerna kan variera, på 70-talet var fångstnivåerna låga medan det kom en ökning på 80-talet, säger Inger Näslund.
Att säkert säga vad den senaste halveringen av beståndet beror på är inte helt enkelt.
– Naturliga orsaker ligger bakom till viss del, det kan röra sig om brist på föda eller ovanliga temperaturer som stör fortplantningen. Men då gäller det att man anpassar kvoterna till det minskade beståndet så att man inte gör för stora uttag.
– Effektiviteten i fisket blir bara bättre och man har inte minskat ner på kapaciteten trots att beståndet krymper. Och de siffror som finns på hur stor del av fångsten som slängs tillbaka ner i vattnet igen är bara uppskattningar, eftersom det sällan anmäls. Resultatet blir att man tar upp mer än vad beståndet tål.
Vad krävs för att nordhavsräkan ska få grönt ljus från WWF igen?
– Att Havs- och vattenmyndigheten ställer tydligare krav och att det blir effektivare kontroller ute på vattnet. Ingen tycker ju att de själva är olagliga när de kör tio kilometer i timman för fort på vägarna, men de saktar in när de ser en fartkamera. Det är viktigt att det finns någon som kontrollerar.
– Vi efterfrågar också mer dokumenterad information. Var fiskas det och med vilka maskstorlekar i trålen? Myndigheten bör registrera vilka maskstorlekar i trålen som finns på de olika båtarna så att man sedan kan jämföra den förväntade fångstsammansättningen med den faktiska fångesten. Då ser man tydligare om något kastas över bord.
Har beslutet att ge nordhavsräkan rött ljus fått den effekt ni önskat?
– Det är ju ingen som förnekar problemet, men man skjuter budbäraren. Vi vill ju att man justerar fisket så att det blir hållbart, vad som kommer att göras återstår att se. Det är bra att landsbygdsminister Eskil Erlandsson sagt att det behövs bättre kontroll.
– Vi vill att alla ska vara informerade. I de flesta fall försvinner 20 till 30 procent av fångsten död ner i havet igen. Det finns ju ingen som äger fisken och därför är det få som känner att de är ansvariga för hur bestånden mår. Om man jämför med att gå i skogen och upptäcka att alla träden huggits ner, så är ju det något som syns. I havet är vi inte lika medvetna om vad som händer under ytan.
