Det finns många saker som kan utlösa psykologiska kriser. Står man i närheten av en person som man misstänker eller vet mår dåligt är det viktigt att våga närma sig den, och försöka prata om det, säger Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi vid Karolinska institutet.
– Det viktigaste är att man inte blir rädd, får ångest och blir tyst och tror att man gör skada genom att närma sig eller ställa frågor. Tyvärr finns en sådan uppfattning på grund av bristande kunskaper, om att man inte ska närma sig människor som är självmordsnära eller över huvud taget befinner sig i en psykologisk kris, säger hon.
"Ensam är inte stark"
I dagarna har det rapporterats omfattande om världsartisten Tim "Avicii" Berglings död vid 28 års ålder. Han hade länge kämpat med och varit öppen med den svåra stress som livet i rampljuset förde med sig. Hans död har rört upp mycket känslor och sorg bland hans många, ofta unga, fans.
Danuta Wassermans viktigaste budskap till alla är att försöka skapa sig kunskap om vad man kan göra för sig själv eller en kompis som mår dåligt.
– Det är en viktig kunskap för dem som är unga, att ensam är inte stark. Försök hitta åtminstone en som du kan dela din kris och dina tankar med.
Våga fråga
Man kan tänka sig att det är som att skala en lök, när man närmar sig en person som mår psykiskt dåligt. Man tar bort det yttre skalet först, och sedan närmar man sig kärnan, säger Danuta Wasserman. Att bara fråga hur det är, och om man kan hjälpa till med något, är en bra början.
– Det är viktigt att man inte pratar så mycket själv. Det ska vara ett samtal som leder till någon sorts dialog och man bör lyssna in vad den andra berättar, eller inte berättar.
Ofta är personen som mår dåligt tyst, och kanske till och med negativt inställd. Då gäller det att försöka skapa trygghet, förtroende och närhet, säger Wasserman. Man ska också sträva efter att samtalet är jämställt – att båda parter är på samma nivå i dialogen så att den som mår dåligt inte förminskas.
Det är viktigt i lägen där man känner stor press, stress eller har psykiska problem att försöka ta hjälp av någon eller några i sin närhet. Att berätta om det man känner kan innebära en lättnad.
Fakta: Hit kan du vända dig om du mår dåligt
SOS-Alarm 112
Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.
Mind Självmordslinjen 90101
Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen 06–24 varje dag.
Tel: 90101
Chatt: chat.mind.se
Mejl: mejlsvar@mind.se
Vårdguiden 1177
Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning:
Tel: 1177
Webb: www.1177.se
Hjälplinjen
Tel: 0771-22 00 60, alla dagar 13–22.
Webb: www.1177.se/Om-1177/Om-Hjalplinjen/
Jourhavande präst
Tel: 112, alla dagar 21–06
Chatt: Svenskakyrkan.se/jourhavandeprast.
Jourhavande medmänniska
Tel: 08-702 16 80, alla dagar 21–06.
Bris – barnens rätt i samhället
Tel: 116 111, alla dagar 14–21.
Vuxentelefon: 0771-505050, vardagar 9–12
Chatt, alla dagar 14–21: http://www.bris.se/?pageID=189
Spes – Suicidprevention och efterlevandes stöd
Tel: 08-34 58 73, telefonjour varje dag 19–22.
Webb: http://spes.se/
Kyrkans jourtjänst
Jourtelefonen 031-800 650 alla dagar 06–24.
SOS-brevlådan (webbtjänst) www.kyrkansjourtjanst.se
Källa: mind.se
Fakta: Råd till vuxna
TT
- Ta dig alltid tid att lyssna när personen vill tala. Detta gäller även om det sker mitt i natten, eller vid ett tillfälle då du egentligen inte har tid. Om du verkligen måste avsluta ett samtal kan du förklara varför, och föreslå att ni hittar en ny tid för samtal.
- Var tydlig med att det är viktigt att tala om hur man mår.
- Säg inte "sådär känner många". Det förringar personens känslor.
- Våga tala öppet om svåra känslor och erfarenheter.
- Om personen visar depressiva symptom ska du ta det på allvar.
- Den som jobbar inom skolan bör visa att den bryr sig genom att försöka ta sig tid att tala med den som verkar må dåligt och försöka ta reda på varför den skolkar.
Källa: Karolinska institutet
Fakta: Varningssignaler
TT
Det finns vissa varningssignaler om risk för självmordstankar:
- Dåliga sömnvanor
- Dåliga eller störda matvanor
- Extrema beteendeförändringar, exempelvis att skolresultaten kraftigt försämras
- Prat om självmord
- Skolk från skolan
- Missbruk av alkohol eller droger
- Lusten för fritidsaktiviteter tappas
- Självskadebeteende
- Tecken på depression, som irritation, nedstämdhet, låg självkänsla och koncentrationssvårigheter
Källa: Karolinska institutet
