Skolverkets betygsstatistik visar på en uppgång när det gäller hur många grundskolelever som nu får behörighet – siffror som av naturliga skäl glädjer utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
- Det är klart att det är väldigt bra att fler elever i nästan alla grupper får med sig behörighet. Den stora utmaningen är elever som gått väldigt kort i tid i skolan. Där är det väldigt få som får behörighet och där måste vi bygga om systemet, säger Fridolin.
Han syftar då på den grupp Skolverket benämner i sin statistik som "okända", det vill säga elever som varit såpass kort tid att man inte har fått något personnummer. I den gruppen når endast 3,6 procent av eleverna behörighet till gymnasieskolan.
Stora utmaningar
Samtidigt visar den samlade statistiken att antalet behöriga, exkluderat denna grupp, visserligen ökar med 0,9 procentenheter jämfört med 2015.
Dock: siffran 12,7 procent som inte var behöriga är nästintill identisk med 2014 (12,8) och därför kan inte någon tydlig trend avläsas.
TT: Att mer än var tionde elev inte blir godkänd. Vad säger det om den svenska skolan?
- Det här innebär att vi fortfarande har väldigt stora utmaningar. Det handlar om nyanlända elever, det handlar om elever som mår alldeles för dåligt med psykisk ohälsa främst bland unga tjejer och som påverkar skolresultaten. Där måste skolan bli bättre. Sedan handlar det om att vi fått en ökad skolsegregation. Vi måste bygga ihop den svenska skolan igen.
Stort fokus
Skolverket har ännu inte analyserat siffrorna som publiceras i dag. Men Anna Österlund, chef för Skolverkets enhet för nyanländas lärande, säger att den ökade behörigheten som ändå skett kan vara ett resultat av de stora ansträngningar som gjorts på skolorna av både lärare och rektorer.
- Det har varit väldigt mycket fokus på skolans resultat och det har gjorts mycket insatser. Om man till exempel tittar på de nyinvandrade så har det blivit obligatoriskt att kartlägga deras kunskaper vilket ju förhoppningsvis får en undervisning som är på rätt nivå och inte behöver börja om i sådant de redan kan, säger hon.
Rapporten visar samtidigt på ytterligare ett problemområde för den svenska skolan. För första gången kan man nu titta på elever som fått betyg i såväl årskurs 6 som 9.
Resultatet är nedslående för de som hade underkänt, betyget F, redan i sjätte klass. I svenska som andraspråk var det 31 procent av dessa som underkändes även i niondeklass. I matematik var siffran ännu värre: 49 procent.
- Det är anmärkningsvärt att man inte lyckats kunna sätta in åtgärder under tre år så att det inte fått godkänt betyg. Själva syftet med betyg i årskurs sex var ju så att man skulle se vilka som behövde extra stöd, säger Anna Österlund.
Fakta: Andelen obehöriga
För att bli behörig krävs godkända betyg i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk. För dem som vill gå ett yrkesprogram krävs godkända betyg i ytterligare fem ämnen. För ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i ytterligare nio ämnen.
Andel elever som inte var behöriga att söka nationellt program de senaste åren, i procent. Inom parentes andel exklusive gruppen okänd bakgrund:
2016: 16,9 (12,7)
2015: 14,4 (13,6)
2014: 13,1 (12,8)
2013: 12,4 (12,2)
Källa: Skolverket (TT)
Fakta: Behöriga till gymnasieskolan 2016
Andelen behöriga till gymnasieskolan ökar i alla grupper, förutom i gruppen "okänd bakgrund".
Om gruppen "okänd bakgrund" inte räknas med ökar behörigheten jämfört med vårterminen 2015 från 86,4 till 87,3 procent.
Födda i Sverige: Behörigheten ökar från 90,2 till 91,2 procent.
Invandrat före ordinarie skolstart: Behörigheten ökar från 86,0 till 88,8 procent.
Invandrat och börjat i årskurs 1–5: Behörigheten ökar från 71,7 till 74,0.
Invandrat och börjat i årskurs 6–9: Behörigheten ökar från 26,0 till 30,0
Okänd bakgrund: Behörigheten minskar från 13,1 till 3,6 procent.
I gruppen med okänd bakgrund finns elever som inte fått något personnummer. Att personnummer saknas kan bero på att eleven inte blivit folkbokförd i Sverige men det kan också finnas andra orsaker. Den stora majoriteten av eleverna i gruppen okänd bakgrund är nyanlända.
Källa: Skolverket
