Svenska hushåll betalar i snitt 1200 kronor mer per månad än hushållen i grannlandet Finland för ett bolån på två miljoner, enligt partiledaren Jonas Sjöstedt (V).
"Det pressar räntorna"
V-ledaren ser den modell som banker i Finland använder för att sätta boräntor som en viktig förklaring till skillnaden.
- Den ger kunden överblick och kontroll över kostnaden. Och det pressar räntorna, säger Jonas Sjöstedt.
- Vi tycker att det är helt orimligt att man gör 106 miljarder kronor i vinst hos storbankerna, att bankerna helt enkelt tar för mycket betalt för lånen. Det här är ett sätt att se till att bankerna inte kan skinna bolånekunderna, tillägger han.
Den finländska boräntan sätts i regel genom att banken i sitt erbjudande till ett hushåll tydligt redovisar hur stort påslag banken gör på boräntan ovanpå den så kallade interbankräntan, det vill säga den ränta bankerna betalar för lån från andra banker.
Svenska marginaler har ökat
I Sverige heter interbankräntan Stibor och Jonas Sjöstedt vill att banker måste redovisa hur stort påslag som görs ovanpå Stibor direkt till kunder.
Enligt beräkningar har de svenska bankernas bolånemarginaler ökat 36 procent de senaste fem åren. I Finland har marginalerna samtidigt sjunkit 42 procent.
Det finns många faktorer som kan förklara ränteskillnaden mellan Sverige och Finland. Eurolandet Finland, med stor exponering mot Ryssland, har efter finanskrisen befunnit sig under en utdragen svag period, med perioder av negativ tillväxt. Sverige, med egen styrränta och valuta, har samtidigt gått in i en högkonjunktur.
De svenska bankernas bolånemarginaler var i recessionen efter finanskrisen våren 2009 som lägst nere på 0,22 procentenheter. I januari i år hade marginalen lyft till 1,70 procentenheter, vilket är den högsta nivån som uppmätts av Finansinspektionens mätningar sedan 2002.
Finansinspektionen redovisar en ny rapport om svenska bolånemarginaler under årets andra kvartal under tisdagen.
Fakta: Vill även införa fastighets- och bankskatt
Vänsterledaren föreslår, en knapp månad inför valet, förutom nytt krav på redovisning av räntepåslaget bankerna har på bolån även en fastighetsskatt, en bankskatt och sänkta ränteavdrag.
När det gäller ränteavdraget vill V att det till 2021 sänks från dagens 30 till 25 procent. Den negativa effekten för hushållen till följd av sänkt ränteavdrag skulle enligt V bli mindre än det positiva genomslaget om hushållen samtidigt får lägre bolånemarginaler.
V-förslaget om en fastighetsskatt handlar om att på fastigheter med ett taxeringsvärde på över fyra miljoner skulle ta ut en skatt på 1,5 procent, vilket skulle beröra 3,9 procent av landets husägare.
Bankerna bör enligt V även vara förpliktigade att informera kunder när så kallade ränterabatter, det vill säga tillfälligt sänkta boräntor för en enskild kund, löper ut.