Historikerna har länge dividerat om varför mongolerna aldrig försökte erövra hela Europa, men framför allt: varför de fruktade krigarna – till mångas lättnad – packade ihop sina pinaler och började retirera från dagens Ungern år 1242.
Teorierna har varit många, men nu lanserar amerikanska forskare teorin att vädret kan ha haft ett finger med i spelet.
Vid tiden för mongolernas tillbakadragande var det nämligen ovanligt blött och kallt i Centraleuropa, något som borde ha förvandlat den ungerska slätten där mongolerna kamperade till ett enda stort träsk. Trädens årsringar tyder dessutom på att vintern 1242 var extra kall, något som också stöds av skriftliga källor, skriver forskarna i Scientific Reports.
Om det var vädret som fick mongolerna på fall kan det hela tyckas lite ironiskt, eftersom det antagligen var vädret som möjliggjorde deras framfart från första början.
Mellan åren 1211 och 1225 – under samma period som Djingis Khan lyckades ena stammarna och påbörja rikets expansion – upplevde den mongoliska stäppen den varmaste och blötaste perioden på flera hundra år. Det borde ha gjort stäppen full av saftigt gräs, något som var en förutsättning för de enorma horder av hästar och andra betesdjur som expansionen krävde.
Fakta: Expansion åt alla håll
Det mongoliska riket räknas som det största imperium som funnits, till och med större än det brittiska.
Rikets grundare, Djingis Khan, föddes antingen 1155, 1162 eller 1167. Under 1190-talet blev han hövding över ett flertal mongolstammar och vid ett stormannamöte 1206 hyllades han som härskare över alla mongoler och centralasiatiska turkar. Det var nu han antog titeln Djingis khan. Därefter påbörjades en oavbruten expansion åt alla håll.
Djingis Khan dog redan i augusti 1227, men hans fyra söner och barnbarn, däribland Kublai khan, fortsatte att erövra och plundra ända till dess att det vidsträckta riket inte gick att hålla ihop längre.
Källa: Nationalencyklopedin
