NärRakhmat Akilov från Uzbekistan definitivt fick avslag på sin asylansökan gick han under jorden. Han ansökte om uppehållstillstånd första gången i november 2014. Efter ett och ett halvt år kom Migrationsverkets avslag. När Migrationsdomstolen i december förra året inte beviljade prövningstillstånd stod beslutet fast. Han fick, liksom andra asylsökande som nekats uppehållstillstånd, fyra veckor på sig att lämna landet. Först när de fyra veckorna har passerat ska Migrationsverket lämna över ärendet till gränspolisen om personen misstänkts vara kvar i landet. Det vill säga när avvikandet redan kan vara ett faktum som i den misstänkte gärningsmannen fall. Vid tillfället för dådet hade Akilov varit efterlyst av polisen i sex veckor. Att han kunde vara kvar i Sverige, har väckt frustration, bland annat hos statsminister Stefan Löfven, som aviserat att han vill kalla partierna till överläggningar om terrorism. I dag finns 12 500 efterlysta personer som nekats asyl och som befinner sig på okänd ort. Därtill finns ytterligare en mindre grupp efterlysta som utvisats på grund av brott. Under januari låg den siffran på 63 personer. Av de utvisningar Migrationsverket lämnat över till polisen för verkställighet, dominerar länder som Afghanistan, Somalia, Georgien, Irak och Mongoliet. I polisens västra region, Västra Götaland och Halland, finns för närvarande 2 372 efterlysta personer som fått avslag. Majoriteten är asylsökande som ska utvisas till länder som Italien, Kosovo, Serbien och Somalia. – Vi har ingen koll på var de befinner sig, en del kanske har lämnat landet men det vet vi inte. Vi får dagligen ärenden från Migrationsverket, men utan adresser är det enda vi kan göra är att skicka ut en efterlysning, säger Lars Skoglund, gruppchef och kommissarie vid gränspolisen i Region väst. Patrik Engström är sektionschef för gränskontrollen vid Nationella operativa avdelningen, NOA, vars roll är att stötta landets polisregioner i deras verksamhet. Arbetet med att hitta personer som har avvikit är tidskrävande och resurskrävande men även arbetet med de personer som väntar på att flygas ut från Sverige behöver förbättras. – Många av de ärenden vi får från Migrationsverket går inte att verkställa för att personernas identitet inte är fastställd och därför är det viktigt att identitetsutredningarna blir bättre. Migrationsverket måste lägga mer kraft och tid på att utreda identiteten, säger han och tillägger: – Vi har också föreslagit att polisen ska komma in ett tidigare skede i processen, framför allt när ett ärende är avgjort. Ett ärende där en person avstår från att återvända frivilligt kommer ändå att överlämnas till polisen förr eller senare. Men det här handlar om en kombination av mer resurser, både till polisen och Migrationsverket säger han. Enligt Lars Skoglund är enda chansen att förhindra att asylsökande avviker att ta dem förvar i samma ögonblick de får avslag. – Ja, det är enda möjligheten som står till buds om man ska ha koll på dem. Men var vi ska göra av dem vet jag inte, de förvarsplatser som finns är ju ständigt upptagna, så det känns inte särskilt realistiskt, säger han. När väl en asylsökande sitter i förvar för utvisning kan ny långsam byråkrati vänta hos mottagarlandet. – Det kan ta sju-åtta månader att få fram resehandlingar. Vi har en marockan som suttit här sedan förra sommaren. I de flesta fall löser det sig men det är komplicerat och tar väldigt lång tid, säger Lars Skoglund.
47 000 avvikna Sedan 2010 har Migrationsverket lämnat över 47 000 ärenden till polisen som rör personer som fått avslag och avvikit. 2015 överlämnades 7 592 ärenden och 2016 slutade motsvarande siffra på 5942 ärenden. Fram till den 10 april i år hade Migrationsverket lämnat över 1 847 sådana ärenden från Migrationsverket. Här är de tio mest vanliga avvisningsländerna för i år, där även kategorin statslösa hamnar: Afghanistan, Somalia, Irak, Mongoliet, Georgien, Etiopen, Ukraina, Syrien, Nigeria och Iran. I Polisregion Väst som omfattar Halland och Västra Götaland, finns 2 372 efterlysta som avvikit och befinner sig på okänd ort. Här är de tio vanligaste utvisningsländerna: Italien, Kosovo, Serbien, Somalia, Albanien, Afghanistan, Makedonien, Bulgarien, Bosnien-Hercegovina/Marocko och Iran.
Källa: Gränspolisen Region Väst och Migrationsverket
