Förhoppningen har länge varit att torsdagens så kallade trilogförhandling i Bryssel ska bli den sista. Det är dock fortsatt starkt osäkert om förhandlarna från EU-kommissionen, medlemsländerna och parlamentet kan nå i mål den här gången heller.
- Jag tror att det är svårt att göra det. Just nu ser jag inte riktigt tillräckligt mycket svängrum för att vi ska kunna landa detta i dag, säger svenske EU-parlamentsledamoten Fredrick Federley (C) som tillhör parlamentets huvudförhandlare.
Federley anser att EU-länderna fortfarande har ett för "snävt" mandat, exempelvis vad gäller den så kallade innovationsfonden, där utsläppsrätter placeras för att kunna stötta nytänkande företag och industrier.
- De har inte riktigt öppnat för någonting som vi kan vara nöjda med utan har stoppat in att det ska vara regional balans för de medlen, vilket är en position som är rätt långt från parlamentet, som säger att det är de bästa projekten som ska få pengarna, säger Federley.
Fakta: EU:s handel med utsläppsrätter
Systemet med utsläppsrätter är en av grundbultarna i den internationella klimatpolitiken och går ut på att storutsläppande industrier och företag måste betala extra för att släppa ut mer än vad som anses nödvändigt. Släpper man ut mindre kan man i sin tur sälja sina överblivna rättigheter till andra.
Delvis som en följd av den ekonomiska krisen har dock priset per rättighet sjunkit kraftigt, vilket inneburit att utsläppshandeln inte blivit lika effektiv som tänkt.
Sommaren 2015 föreslog EU-kommissionen en reform av nuvarande system – förkortat EU ETS – för att anpassa det till de hårdare globala utsläppskraven. Bland annat föreslås att antalet utsläppsrätter minskas med drygt 2 procent varje år från 2020, samt att utsläppsrätter överförs till en innovationsfond och en moderniseringsfond för att särskilt kunna stötta industrier och företag som vill göra förbättringar.
Parlamentet och medlemsländerna enades på varsitt håll om sin syn på saken i våras och har sedan dess förhandlat om en kompromiss.
