Torsken mår inte bra, enligt ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Arkivbild.
Torsken mår inte bra, enligt ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Arkivbild.

Torsken mager – fortsatt dystert för ålen

Torsken i Östersjön och Kattegatt mår inte bra. Och ålen är hotad. Det skriver Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i en aktuell rapport om läget med de svenska fiskbestånden.

ANNONS
|

Mängden lekmogen torsk i östra Östersjön och Kattegatt fortsätter att minska.

- Torsken mår inte bra, den växer dåligt och är mager, säger Johanna Mattila, forskningsledare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Varje år gör SLU en rapport om läget för de svenska fisk- och skaldjurbestånden på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Totalt undersöks bestånden för 49 olika arter av fisk- och skaldjur. Och årets rapport pekar på flera dystra noteringar.

ANNONS

Torsk och gädda

Inte bara torsken är utsatt. Bestånden av gädda längs med Östersjöns kuster har en fortsatt negativ utveckling. Liksom siklöja, framförallt i Bottenviken.

- Där har fiskarna själv bestämt att begränsa fisket för att rädda fisken framåt i tiden, säger Johanna Mattila.

Och statusen för hälleflundra och havskatt i Skagerrak och Kattegatt liksom för gös i norra Östersjön är så dålig att forskaren anser att fisket borde lämna dem i fred. För att inte tala om ålen.

- Ålen är ett problem som inte försvinner. Det har sett lika dystert ut i flera år. Sverige har ganska bra koll på ålen i de svenska vattnen, men sedan finns det andra länder som inte sköter sig lika bra. De påverkas också av klimatförändringarna och miljöförstöringen, säger Johanna Mattila.

I december beslutade EU:s fiskeministrar om begränsningar för allt ålfiske under 2019 i hela unionen.

ANNONS

- Det är ett steg i rätt riktning.

Inte helt nöjd

Men Johanna Mattila är ändå inte helt nöjd när det gäller de politiska besluten kring fisket.

- Ur ett ekologiskt perspektiv är regleringarna av fisket inte tillräckliga. Vi forskare föreslår vissa saker och sedan kommer andra aspekter in och till slut är det politikerna som ska fatta beslut. Och då blir det helt andra begränsningar än vad vi föreslagit, säger hon.

Johanna Mattila är noga med att framhålla att orsaken att flera fiskbestånd mår dåligt inte bara ska skyllas på fisket, och särskilt det svenska fisket. Det kan till exempel handla om klimatförändringar, muddringar, strandnära byggen eller stora populationer av andra arter, som fåglar eller sälar.

Fisketrycket minskat

Men i rapporten finns ljuspunkter. Siken i Vänern och Vättern, liksom gös, braxen och röding ser ut att utvecklas åt rätt håll.

ANNONS

- Vi börjar se positiva effekter av de begränsningar man satte in där på fiske av gös. Den har gett effekter också för andra arter. Sedan har fisketrycket i stort minskat, säger Johanna Mattila.

TT

Fakta: Läget för fisk- och skaldjursbestånden

Så här sammanfattar forskarna läget för fisk- och skaldjursbestånd i olika havsområden:

Stora sjöarna (Vättern, Vänern, Hjälmaren och Mälaren):

Bestånden av gös har en ganska god status, detsamma gäller för sik, öring och lake i Vättern. I Vänern visar beståndet av sik positiv utveckling. I Mälaren håller beståndet av siklöja på att återhämta sig medan det minskar i Vänern. I alla sjöarna är bestånden av braxen livskraftiga.

Östersjön:

Bestånden av rödspätta och skrubbskädda har god status i södra Östersjön och Öresund. Det gäller även strömming och öring i centrala Östersjön. Öringen i Bottenhavet och Bottenviken samt siken i Bottenviken har utvecklats positivt. Sämre ser det ut för gös och gädda längs kusten i Egentliga Östersjön (från Ålands hav till de danska sunden) liksom för siklöjan i Bottenviken. Torsken i östra Östersjön har fortsatt en dålig tillväxt och är mager. Torsken i det västra beståndet hade en stark rekrytering 2016 vilket tillåter ökat fiske i år.

Västerhavet (Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön):

Bestånden av kummel, marulk, rödtunga och rödspätta har relativt god status. Det gäller även lokala bestånd av öring även om rekryteringen har försämrats under de senaste åren. Torsken i Skagerrak visar något förbättrad status men forskarna rekommenderar ändå att lägre fångster tas upp då fisketrycket fortfarande är för högt. Beståndet av torsk i Nordsjön håller successivt på att öka. Det ser sämre ut för beståndet av torsk i Kattegatt samt för bestånden av europeisk hummer, havskatt, hälleflundra, kolja och skoläst. Rekryteringen av både vår- och höstlekande sill är fortsatt på låga nivåer sett över de senaste decennierna. Bestånden av havskatt, hälleflundra och skoläst har så dålig status att de inte bör fiskas i Skagerrak och Kattegatt.

Källa: Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018

ANNONS