Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
säpo
Säpos chef Anders Thornberg.

Tio gånger fler våldsbejakande extremister

Enligt Säpo finns det nu cirka 3 000 våldsbejakande extremister i Sverige, ett antal som nästan tiofaldigats på sju år. De flesta är islamistiskt motiverade – men nivån för terrorhot i Sverige ligger fast.

Vi pratar om ungefär 3 000 personer, varav drygt 2 000 är våldbejakande islamistiska extremister, säger Säpochefen Anders Thornberg till TT under Almedalsveckan i Visby.

Övriga extremister kommer ur vit makt-miljön och vänsterextrema autonoma rörelser. I dessa två grupper ska det sammanlagt röra sig om 600–700 personer.

Thornberg understryker dock att det fortfarande är få av extremisterna som har både vilja och förmåga att utföra attentat i Sverige, vilket gör att terrorhotnivån inte höjts.

Men vi måste gå igenom de här miljöerna för att veta vilka vi ska prioritera och vilka som är de största hoten.
 

Kraftig ökning

Terrorhotnivån i Sverige har sedan 2010 legat på en trea på en femsiffrig skala, vilket innebär förhöjt hot.

Senast Säpo gick ut med en siffra var 2010. Då sades att de islamistiskt motiverade våldsbejakande extremisterna var cirka 200 och att det fanns cirka 100 vardera i de övriga två miljöerna.

Orsaken till att extremistmiljön vuxit så mycket anses främst vara propagandan från Islamiska staten (IS). Kriget i Irak och Syrien har samlat islamistiska extremister som aldrig tidigare.

Att IS nu pressas tillbaka på och kan tyckas besegrade måste inte innebära att stödet för gruppen minskar.

Det här kan ju också motivera människor, att människor känner att de behövs, säger Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säpo under seminariet i Visby.
 

Ansvar för alla

Det "nya normalläget" för Säpo innebär också att underrättelseflödet ökat stort. I år har Säpo fått in 6 000 underrättelser per månad som rör terrorism och extremism. För fem år sedan var snittet 2 000 per månad.

Det kan vara tips från allmänheten, saker som skrivs på internet eller information från svensk signalspaning mot utlandet eller från andra länders säkerhetstjänster.

Thornberg säger att olika aktörer i samhället, inklusive allmänheten, behövs för att upptäcka, förebygga och förhindra terrorism.

Det är viktigt att alla i Sverige tar ansvar för att avbryta den här utvecklingen: innan man har förstört sitt liv, innan vi får ett attentat eller våldshandling vi inte vill ska inträffa.
 

"Stort allvar"

Det är ännu oklart hur mycket Rakhmat Akilov, den misstänkte vid terrordådet i Stockholm den 7 april, drevs av verklig ideologisk extremism och hur mycket som var ilska över att han fått nej på sin asylansökan och över privata misslyckanden.

Akilov var efterlyst av polisen för att utvisas. Vid årsskiftet fanns drygt 12 500 personer i den gruppen, och efter den stora vågen av asylsökande 2015 som nu nekats asyl väntas den öka kraftigt de närmaste åren.

På frågan om ökningen oroar honom svarar Thornberg:

Vi tar det på stort allvar. Det är klart att vi jobbar med det på ett väldigt seriöst sätt.

Fakta: Säpo

Cirka 1 100 personer arbetar på Säpo.

De flesta är stationerade i Stockholm, men det finns även regionala kontor i Umeå, Uppsala, Örebro, Linköping, Göteborg och Malmö.

Runt hälften av medarbetarna är poliser. Dessa arbetar till exempel som livvakter, utredare och spanare.

Flera andra yrkeskategorier finns också representerade vid myndigheten, bland annat analytiker, tekniker, översättare, ekonomer, jurister, tolkar och administratörer.

Säkerhetspolisens anslag har ökat kontinuerligt de senaste åren.

I år har myndigheten beviljats nästan 1,3 miljarder kronor, en ökning med 36 procent jämfört med 2010.

Mest pengar lägger Säpo på personskyddet, men stora summor går också till kontraterrorism.

Källa: Säpo

Fakta: Ensamvargar främsta hotet

Den svenska terrorhotnivån ligger sedan 2010 på förhöjd nivå, tre på en femgradig skala.

Det största terrorhotet mot Sverige just nu bedöms komma från personer som sympatiserar med våldsbejakande islamistisk extremism.

Det är mer troligt med en ensamagerande aktör än ett mer samordnat större attentat.

Det svenska resandet till bland annat Syrien och Irak för att ansluta till våldsbejakande islamistiska grupper har avtagit.

Hösten 2014 ändrade terrorgruppen IS strategi och uppmanade sympatisörer att utföra terrorhandlingar i de länder där de befinner sig.

Sedan dess har antalet terrorattentat i västvärlden ökat.

De flesta har genomförts med relativt enkla medel som lastbilar, stick- och skjutvapen eller sprängladdningar.

Källa: Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT)

Mest läst