Jämfört med 1970-talet har åldersintervallet mellan svenska syskon krympt. Vanligtvis tar det i dag tre år innan en svensk mamma får sitt andra barn och så har det varit under hela 2000-talet, enligt en ny rapport från Statistiska centralbyrån (SCB). Det kan jämföras med en mediantid på nästan fyra år mellan syskon nummer ett och två på 1970-talet.
- Detta har tagits upp som en utveckling som möjligen skulle kunna vara negativ. Men vi har visat att det inte är så, säger Martin Kolk, demograf vid Stockholms universitet.
Inga skillnader
Tillsammans med en kollega har han granskat gymnasiebetyg, resultat på IQ-test vid mönstringen, antal utbildningsår, inkomst, arbetslöshet och mottagande av försörjningsstöd hos personer födda 1960 till 1990. Detta har forskarna sedan ställt i relation till åldersskillnaden till syskon, utan att finna några skillnader.
- Vi har gjort ytterligare en studie där vi tittat på BMI, dödlighet och hur bra kondition man har. Vi ser inga skillnader där heller, säger Martin Kolk.
En trolig förklaring till att mediantiden mellan syskon krympt är att förstagångsmammorna blivit äldre. År 1970 var tre av fem förstagångsmammor under 25 år. I dag är mindre än femtedel av förstagångsmammorna så unga. "Ett kortare åldersavstånd mellan barnen är ett sätt att hinna med att få det antal barn som ett par skulle vilja", skriver SCB i rapporten.
- Det optimala är det som passar familjen, så klart. Varje familj har ju olika livssituationer, säger Anna Sylvén Björnör, barnpsykolog och familjeterapeut.
Mer konkurrens
Det blir mer konkurrens mellan syskonen om det första barnet är väldigt litet när tvåan föds, eftersom barnen då har mer likartade behov, konstaterar hon. När det gäller syskon med 18 månader eller mindre emellan brukar man till och med tala om låtsastvillingar, berättar hon.
- Om man ska se till när barnet är redo rent psykiskt att "dela sin tron" med ett syskon så brukar det vara ungefär vid tre års ålder. Då har man hunnit bli lite mer en egen person, man har börjat förskolan och har sina egna relationer. Då är det inte riktigt så drabbande – även om det alltid är drabbande att få ett syskon.
TT
Fakta: Tvåbarnsnormen förstärks
I SCB-rapporten presenteras mediantiden mellan första och andra barnet. Den visar hur lång tid som gått innan hälften av förstagångsmammorna fått ett andra barn.
I dag är mediantiden 36 månader, det vill säga tre år. På 1970-talet var den nästan fyra år.
Kvinnor med högre utbildning har kortare mediantid mellan första och andra barnet (33 månader) än kvinnor utan eftergymnasieutbildning (39 månader).
Kvinnor som får första barnet vid 25, 30 eller 35 väntar ungefär lika länge med att få sitt andra barn.
Tvåbarnsnormen har förstärkts. En jämförelse mellan kvinnor födda 1950, 1960 och 1970 visar att det blivit allt vanligare med två barn och mindre vanligt med tre eller fler barn.
Utrikes födda kvinnor som fått sitt första barn i Sverige väntar längre än inrikes födda med att få ett andra barn.
Källa: SCB