Trots stort medieintresse och en fullsatt sal i Malmö tingsrätt är rättegången inte så unik, anser åklagare Kristina Amilon.
- Det påminner om många andra människosmugglingsärenden, säger hon.
Den egentlige huvudpersonen heter Abed och är nu 17 år. Hans medverkan i rättegången via videolänk höjde spänningen många grader, då han först sade att tv-teamet både planerat och betalat hans resa från Grekland till Sverige försommaren 2014. Det kastade omkull de åtalades försvar, att de bara skildrat resan och varit pojkens ressällskap.
"Lagt det bakom mig"
Men när han pressades backade han och sade att han inte kommer ihåg. Han har lagt flykten till Sverige bakom sig.
- Jag har inte haft det här i huvudet, jag har släppt det här. Jag gör andra saker – studier, mitt liv och allt, framtiden, säger Abed.
Men en sak minns han tydligt: Om han inte fått resa med tv-teamet hade alternativen varit livsfarliga:
- Alternativet var att ta mig till havs och kanske drunkna på vägen.
De tre SVT-medarbetarna nekar till brott. Abed skulle vidare norrut i vilket fall som helst och de följde med, hävdar de.
- Vi gör inte drama, utan dokumentär. Det är inte så att vi tillverkar en historia, säger filmaren Clas Elofsson.
Humanitärt undantag
Men om domstolen ändå skulle se det som människosmuggling vädjar de om ett humanitärt undantag. Det finns en sådan möjlighet, inte tydligt utskriven i svensk lag, men i det EU-direktiv som låg bakom den svenska lagen. Det tog även åklagaren upp, men hon anser inte att det är användbart i det här fallet.
Om domstolen instämmer i det hävdar försvarsadvokaterna att människosmugglingen ska ses som ett ringa brott och i så fall är det preskriberat.
Fakta: Människosmuggling
Förra året väcktes 121 åtal om människosmuggling. Det kan jämföras med 59 åtal 2015 och 17 åtal 2014.
Så här säger lagen: "Den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein döms för människosmuggling till fängelse i högst två år". Detta gäller brott av normalgraden.
Om hjälpen skett mot ersättning, utgjort ett led i en verksamhet som avsett ett stort antal personer eller utförts under former som innebär livsfara för utlänningen klassas brottet som grovt. Då blir straffet lägst sex månaders fängelse och högst sex år.
I svensk lag står inget om humanitärt undantag, men i det bakomliggande EU-direktivet nämns att sådana undantag kan göras i praxis.
Högsta domstolen skriver i en dom från 2009 att det inte är uteslutet "att det kan förekomma fall där omständigheterna är sådana att den som hjälpt en asylsökande att komma in i landet via en inre gräns, för att vid ankomsten kunna söka asyl, inte ska anses ha begått brottslig handling" (med inre gräns menas gräns mellan EU-länder).
Källor: Åklagarmyndigheten, utlänningslagen, Högsta domstolen (B3672-07)
Fakta: Skildrades i SVT-dokumentär
Den då 15-årige flyktingpojken Abeds resa från Grekland till Sverige skildrades i den första säsongen av den dokumentära SVT-serien Fosterland.
Efter att säsongen visats i januari 2015 polisanmäldes reportern Fredrik Önnevall misstänkt för människosmuggling och i november 2016 åtalades han och två medarbetare för brottet.
Den 26 januari 2017 hölls rättegången mot trion och åklagaren yrkade på att samtliga åtalade döms till fängelse i tre månader för människosmuggling av normalgraden. SVT-medarbetarna nekar till brott och hävdar att de enbart skildrat flyktingpojkens resa genom Europa.
Malmö tingsrätt meddelar dom i målet den 9 februari.