Svenska pappor sticker ut

I många länder ses det som något exotiskt och ibland till och med onaturligt – pappor som tar ledigt för att vara hemma med sina barn.

Den svenska föräldraförsäkringen, med 16 månaders betald ledighet som båda föräldrarna kan dela på, är i det närmaste unik. De flesta länder har ingen betald ledighet för pappor och väldigt få veckor för mammor.

- Sverige sticker, tillsammans med Norge och Island, utan tvekan ut både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Här finns en väldigt tydlig profil just för att pappor ska vara hemma, generösa system för att möjliggöra det och också specifikt öronmärkta dagar till pappan, säger Roger Klinth, pappaforskare vid Linköpings universitet.

Annat fokus

I många andra länder är föräldraförsäkringen kopplad till kvinnans kropp. Det är en ledighet då mamman framför allt ska ha möjlighet att fysiskt återhämta sig efter förlossningen och komma igång med amningen.

- I Sverige däremot ligger fokus för föräldraförsäkringen snarare på ett jämställt föräldraskap – hur såväl kvinnor som män ska kunna vara både yrkesarbetande och föräldrar, säger Roger Klinth.

Den svenske föräldraledige pappan har genom åren uppmärksammats internationellt av tidningar som The Guardian, The Economist och NY Times. Fotografen Johan Bävmans omtalade porträttserie har bidragit till att skapa debatt.

I bildserien skildras vardagslivet för svenska föräldralediga pappor med tandborstning, matning och barnkalas.

- Det är många länder som blickar på Sveriges system för att se om det är möjligt att införa, säger Johan Bävman, vars utställning ska på export till ett 15-tal länder.

Bryter mönster

Tanken är att skapa igenkänning, oavsett om betraktaren är bosatt i Kina, Vietnam eller USA.

- Det handlar mycket om att skapa förebilder som jag tycker har saknats. Förhoppningsvis kan många känna igen sig och också våga ta steget att vara hemma med sina barn, säger Johan Bävman.

Klart är att den svenske pappan som är hemma med sina barn bryter mot traditionella könsmönster.

- Jag har mött personer från andra ­länder som har sett dessa pappor, som sitter i grupper på lekplatser eller kaféer, som ett ­tecken på hög arbetslöshet och sjukskrivningar, säger Lars Plantin, pappaforskare och professor i socialt arbete vid Malmö högskola.

Beundran – och fasa

Men att svenska pappor är hemma mer med sina barn betyder inte per automatik att de också är mer intresserade av sina barn än pappor i andra länder, påpekar han.

- I Europa är ändå idealet kring den moderna pappan att han ska vara närvarande. Däremot har svenska män helt andra möjligheter att på vardagsbasis ta ett eget ansvar för barnen. Det är i sin tur ett resultat av ständiga reformer och politiska beslut som genomförts de senaste 40–50 åren, säger Lars Plantin.

Men den svenske jämställde pappan väcker inte bara beundran utomlands utan på sina håll även fasa.

- Mycket handlar det om biologiska och kulturella tankar kring vad som är den naturliga ordningen. Man anser att vi inte beaktar barns bästa och barns behov. Det finns också en kritik mot att staten ska lägga sig i hur familjens struktureras, att man ser på det svenska systemet som en form av illegitim inblandning i familjens inre angelägenheter, säger Roger Klinth.

Minoritet delar lika

Sverige är dock ännu långt ifrån total jämställdhet på området. Fortfarande tar mammor ut 75 procent av föräldradagarna. En av fyra pappor tar inte ut något från försäkringen under barnets första två år. Bara 12 procent av familjerna delar helt lika på uttaget.

- Det har varit en långsam resa framåt, väldigt väldigt långsam. Det visar hur sega strukturerna är. Det är djupa kulturella traditioner sedan hundratals år tillbaka som man har att jobba mot – och en trög folkopinion som inte med nödvändighet jublar över fler pappamånader. Politikerna har gått, och kanske måste gå, försiktigt fram för att få legitimitet i det hela, säger Roger Klinth.

Anja Haglund

TT-TT Spektra