Flera okända personer attackerade under söndagskvällen en resort i områdetLe Campement Kangaba i Dougourakoroutanför huvudstaden Bamako i Mali. Efter att boende i området larmat om skottlossning och rökutveckling skickades både maliska och franska styrkor till platsen. Enligt Malis regering ligger ”misstänkta jihadister” bakom attacken.
Flera personer togs under attacken som gisslan och minst två personer uppges ha dödats av attentatsmännen.När den svenska styrkan i Mali genomförde en inventering av personalen igår efter det inträffade attentatet framkom det att en person saknades och man arbetade intensivt för att komma i kontakt med den saknade svensken.
– Vi jobbar naturligtvis för högtryck för att få koll på vad som kan ha inträffat, sa Jesper Tengroth, pressekreterare vid Försvarsmakten, tidigare till GP.
Men nu ska den saknade personen vara återfunnen. Försvarsmakten skriver i ett uttalande att de nu har fått kontakt med personen och att personen ska vara omhändertagen och befinna sig i säkerhet.
Försvarsmakten: "Arbetar för högtryck"
– Efter attentatet i Bamako genomförde vi enligt rutin en inventering av den svenska personalen, vilket vi alltid gör efter sådana här händelser. I samband med den är det en individ som vi inte lyckas etablera någon kontakt med. Vi har informerat den här personens anhöriga och vi fortsätter nu att söka den här personen, berättadeJesper Tengroth pressekreterare vid Försvarsmakten innan personen var återfunnen.
Den svenska ambassaden i Mali var tidigt ute på sin twitter med att personen var återfunnen.
250 svenskar på plats
Omkring 250 personer ingår i den svenska Malistyrkan. I början av maj skadades en svensk soldat i samband med en granatattack mot FN-basen utanför stadenTimbuktu. Den svenske soldaten flögs efter attacken hem och uppges nu vara helt återställd.
Den 1 juni befann sig de svenska styrkorna bara några hundra meter från ytterligare en attack mot FN-basen dååtta franska soldater och en FN-soldat från Burkina-Faso skadades.
Flera av de skadade soldaterna fick då vård av svensk personal vid basen.
Per Nilsson är kontingentschef överden svenska Malistyrkan. I början av juniberättade han för GPatt de svenska soldaterna lever under ett konstant hot då flera olika jihadistiska terrororganisationer regelbundet utför attacker mot utländsk militär som finns på plats i landet för att stötta den sittande regeringen.
LÄS MER:Riskfyllt för svenska soldater i Mali
– När något som det här inträffar är den första omedelbara känslan att man blir rädd. Men förbandet här nere är välförberedda och vältränade inför sådana situationer. Sedan är det klart att man inte kan skydda sig helt, utan att råka illa ut och det är också därför FN:s förband finns här, berättade Per Nilsson efter attacken den 1 juni.
Känner stöd från befolkningen
Han berättade då fortsatt att den svenske personalen i landet upplever att de har ett stort stöd från lokalbefolkningen i landet.
– Den absoluta majoriteten i Mali är positiva till vår närvaro. Sedan finns det de som vill störa fredsprocessen, och inte vill ha oss här. Men jag skulle säga att 90 till 95 procent är positiva, säger Per Nilsson.
Fakta: Svenskarnas uppdrag i Mali
Förutom underrättelseförbandet bidrar Sverige också med ett antal stabsofficerare på olika FN-staber i Mali.
De flesta tjänstgör i sex månader, men under den tiden kommer de hem på ledighet i drygt fyra veckor.
Förbandet samlar in underrättelser till stöd för FN:s insats och riktar in sig på grupper som trotsar den mer eller mindre havererade fredsplanen i landet. Spaningen sker genom samtal, avlyssning, fotografering och från luften med obestyckade obemannade flygplan, som filmar sina mål från uppemot drygt fem kilometers höjd och kan flyga i flera timmar.
Förbandet kan röra sig på såväl marken som färdas i helikopter och fällas med fallskärm och verka över stora ytor.
Källa: Försvarsmakten
Fakta: Utvecklingen i Mali
Tuaregrebeller, arabiska rörelser och islamistiska grupper – bland andra al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim), Ansar al-Din samt Rörelsen för enhet och jihad i Västafrika (Mujao) – startade ett uppror i norra Mali 2011–2012.
De drev ut Malis armé, delvis med vapen från Libyen sedan Muammar Gaddafis regim störtats där. Samtidigt genomfördes en statskupp som försvagade den maliska staten.
Norra Mali, som separatisterna kallar Azawad, har blivit ett laglöst område för smugglare och islamistgrupper, som kidnappat flera västerlänningar – däribland svensken Johan Gustafsson.
Franska trupper skickades till Mali i januari 2013, i en operation kallad Serval, efter att rebeller hotat huvudstaden Bamako. Med hjälp av afrikanska styrkor återtogs de viktigaste städerna i norra Mali. I dag finns en annan fransk styrka i området som bekämpar islamistgrupper i Mali och flera andra länder i området, i "Opération Barkhane".
FN:s nuvarande styrka, Minusma, ansvarar formellt för säkerheten i Mali sedan den 1 juli 2013, kort efter det att fredsplanen antogs.
Den 20 juni 2015 skrevs ett fredsavtal under, men inte av de extrema islamisterna. Även efter undertecknandet har strider fortsatt, och förvärrats – även mellan grupper som är del av fredsavtalet. Det har också varit mycket svårt att få grupperna att enas om att ta steget in i det som fredsavtalet kallar DDR-fasen: avväpning och återintegrering.
Den största rebellgruppen, den tuaregledda alliansen CMA, har nu övergett fredsavtalet med regeringen med motiveringen att reformer försenats och våldet ökat.
