Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Stormen Gudrun: Träd fälldes, båtar kastades upp på land och skyltar blåste ned.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Stormen Gudrun - Sveriges värsta naturkatastrof

    Januaristormen Gudrun och dess följder för tio år sedan blev en väckarklocka för hela landet. Med smärtsam tydlighet blottlade den vårt beroende av elkraft, fungerande tele- och datakommunikationer och farbara vägar.

    Sverige hade ännu inte hämtat sig från tsunamikatastrofen i Sydostasien, då vårt eget land drabbades av den värsta naturkatastrofen i mannaminne.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Stormen Gudrun – egentligen en orkan – drog på kvällen den 8 januari 2005 med full kraft in över Sydsverige och orsakade nära nog oöverskådlig förödelse med centrum i södra Småland.

    – Trots alla rapporter om stormens härjningar tog det flera dygn innan vi egentligen förstod hur allvarlig situationen var, minns Svante Werger, då på Krisberedskapsmyndigheten, nu nedlagd, och i dag informationschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

    – Vi blev chockade då vi summerade skadorna. Vi och våra kunder hade aldrig drabbats av någonting liknande, tillägger Mats Andersson, anläggningschef hos Eon Nät.

    SMHI hade över ett dygn tidigare visserligen varnat för att ett rejält oväder var i antågande. Men ingen kunde i sin vildaste fantasi ana att stormen på några timmar skulle skövla lika mycket skog som stormfällts i landet under de senaste hundra åren, slå ut strömmen för långt över 700 000 hushåll, slita sönder telefonledningar till 300 000 abonnenter, släcka ned mobilmaster och stoppa över 4 000 tågavgångar.

    Under stormnatten förolyckades sju personer under kullvräkta träd, ytterligare elva under röjningsarbetet.

    Då orkanen västerifrån nådde Sverige mätte byarna 43 meter i sekunden. När den framåt morgonen drog bort över Hanöbukten var den genomsnittliga vindstyrkan 33 meter och i byarna 42 meter i sekunden. Den nedre gränsen för orkan är 32,6 meter per sekund.

    Sydkraft, numera Eon, var det elbolag som drabbades värst i villervallan med över 10 000 knäckta elstolpar, 20 000 kilometer sönderslitna elledningar och 260 000 nedsläckta elkunder – en del av dem i flera veckor.

    Sedan dess har Eon "vädersäkrat" 28 000 kilometer ledningar, för det mesta genom nedgrävning, och konkurrenterna Vattenfall och Fortum ytterligare 23 500 kilometer.

    Det utslagna elnätet ledde till att det mobila telefonnätet tystnade på många håll vilket försvårade det redan komplicerade uppröjningsarbetet. Ove Landberg, enhetschef på Post- och telestyrelsen (PTS), berättar att det ledde till att ett helt nytt samarbetsforum skapades för landets teleoperatörer och berörda myndigheter.

    – En nationell samverkansgrupp bildades i augusti 2005 och möts nu två gånger per år för att utbyta erfarenheter och diskutera hur man bäst säkerställer infrastrukturen för elektronisk kommunikation.

    Under och efter stormen Gudrun visade också människorna i de katastrofdrabbade områdena en sällan skådad beredskap att hjälpa och bistå varandra på olika sätt.

    Men för en del markägare, som betraktade skogen som sitt livs sparkapital och dessutom kanske saknade försäkring, var tragedin så fullkomlig att de helt gav upp och släckte sina liv.

    – Självmord förekom, jag känner till en del. Stormen slog hårt mot mångas psyke, säger Heléne Lantz, stormsamordnare hos lantbrukarorganisationen LRF Syd.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.