- Tiden har kommit. Vi har rätt att bestämma över vårt folks framtid, säger Zinare Xamo, en av alla de svenskkurder som fyllde ett soligt Medborgarplatsen till bredden under lördagseftermiddagen.
Ungdomar, föräldrar med barnvagnar, pensionärer – uppslutningen var stor. Många hade rest till Stockholm från andra städer. Och känslorna var starka.
- Jag ryser, jag får gåshud av att se så många flaggor och människor här i dag, säger 17-åriga Ranya Eliassi.
Hoppats i hundra år
Anledningen till glädjen är att det irakisk-kurdiska parlamentet nyligen beslutade att det blir en folkomröstning den 25 september om självständighet i de autonoma kurdiska områdena i norra Irak.
- Det här har varit vårt hopp i hundra år. Vi har kämpat så länge för detta. Och den här gången måste vi klara det. Vi vill också ha ett eget land, precis som alla andra, säger 50-åriga Khadija Rostami.
Men även om det blir ett rungande ja i folkomröstningen så står ett kurdiskt nationsbygge inför motståndet från den irakiska centralregeringen, liksom grannländerna i regionen.
Även kurdernas allierade i kampen mot IS, USA, har uttryckt missnöje.
"Självständigheten kommer"
Sveriges utrikesminister Margot Wallström är också skeptisk till folkomröstningen.
- Världen ser på det med intresse och oro. Vi är rädda för att det ska bli mer av säkerhetsproblem och större politisk oro. Vi skulle vilja se att man kan hålla ihop Irak så mycket det går, samtidigt som vi har respekt för kurderna, säger hon till TT.
Men på Medborgarplatsen är hoppet allenarådande.
- Självständigheten kommer. Det blir kanske inte så lätt. Men vi kommer att kämpa som vi alltid har kämpat, säger Khadija Rostami.
TT
Fakta: Den kurdiska folkomröstningen
Den 25 september röstar irakiska Kurdistan om självständighet i de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som utgör dess självstyrande områden. Därtill kommer det att röstas i flera omstridda områden som kontrolleras av kurdiska styrkor men som centralregeringen i Bagdad ser som sitt territorium, däribland Kirkuk, Makhmour, Khanaqin och Sinjar. Det är inte bara kurder som har rätt att rösta, utan även andra folkgrupper som lever i de kurdiska områdena.
Den irakkurdiska diasporan kommer att kunna rösta via nätet.
Irakiska Kurdistan har en hög grad av autonomi, har ett eget parlament och egna väpnade styrkor (peshmerga). Relationerna med Bagdad har blivit allt mer ansträngda de senaste åren, på grund av konflikter om olja och territorium.
Bagdad motsätter sig folkomröstningen. Iraks premiärminister Haider al-Abadi har sagt att den kommer att leda till "ännu mer konflikter". Turkiet och Iran är också kritiska, oroade över att omröstningen skulle kunna inspirera kurdiska separatister inom sina egna gränser.
Källa: AP, BBC
Fakta: Irakiska Kurdistan
Sedan 1992 har kurderna full kontroll över omkring två tredjedelar av det område som de kallar irakiska Kurdistan. Det rör sig om de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som omfattar omkring 50000 kvadratkilometer och där det bor över fem miljoner människor (och därtill ett stort antal flyktingar).
Det självstyrande områdets huvudort är Arbil (Erbil), som på kurdiska kallas Hewlêr. Det bor också kurder i angränsande Tamim (Kirkuk), Nineve (huvudstad Mosul) och Diyala längre söderut samt i Bagdad.
Dagens gränser är dock omstridda och många har flytt eller fördrivits under upprepade krig och uppror. 2014 tog kurdiska styrkor kontroll över ytterligare landområden, däribland oljestaden Kirkuk.
Omkring hälften av Iraks olja produceras i områden som kurderna anser tillhör irakiska Kurdistan, däribland Kirkuk, men inkomsterna därifrån kontrolleras av regeringen i Bagdad. Reglerna kring detta har varit hett omstridda.
Källa: Landguiden
