Lisa Flower, sociologiforskare i Lund, har suttit med på mer än 50 rättegångar och följt i detalj hur advokaternas känslor yttras.
Lisa Flower, sociologiforskare i Lund, har suttit med på mer än 50 rättegångar och följt i detalj hur advokaternas känslor yttras.

Stoneface – försvarsadvokatens räddning

Den åtalade vill ha en försvarsadvokat som slåss med näbbar och klor, som i amerikanska filmer. Men advokaterna vet att de inte får släppa loss aggressiviteten i en svensk rättssal. Lösningen: Ett höjt ögonbryn, en rak rygg, ett stoneface.

ANNONS
|

Lisa Flower, sociologiforskare i Lund, har suttit med på mer än 50 rättegångar och följt i detalj hur advokaterna visar känslor.

- Jag vet inte om emotionerna påverkar hur domen blir, men de kan påverka den tilltalades upplevelse av rättvisa, säger hon till TT.

I de intervjuer hon genomfört berättar advokaterna att klienterna förväntar sig ett aggressivt försvar, så som det ofta är i amerikanska filmer.

ANNONS

Vill ha en Rambo

- De förväntar sig en Ramboadvokat, de ska vara väldigt aggressiva. Men här är det inte samma spelregler. Man får inte visa samma aggressivitet i en svensk rättssal.

Hennes forskning visar att advokaterna löser detta med vad hon kallar en "Rambo-Bambi-fasad":

- De döljer den aggressiva Rambo bakom en lite mjukare, inte lika hotfull fasad.

Dilemmat för advokaten är att ett visst mått av aggressivitet ingår i rollen. Försvarsadvokaten ska peka på svagheter i åklagarens resonemang och förmedla detta så att det når fram. Men i en svensk domstol ska det ske med subtila medel och med artighet.

Drama under ytan

Många som varit på en svensk rättegång uttrycker besvikelse över att det är så lite drama, konstaterar Lisa Flower i sin avhandling. Så kände hon det själv till en början, men då har man bara sett ytan, menar hon.

ANNONS

Advokaten kan uttrycka stora känslor genom att inspektera sina naglar, skaka på huvudet och titta upp i taket.

I andra lägen är advokatens utmaning i stället att inte uttrycka några känslor alls. Det kan vara om det dyker upp nya omständigheter under rättegången, till exempel att någon ändrar sitt vittnesmål så att den åtalade hamnar i ett mycket sämre läge, eller att klienten gör bort sig i ett korsförhör.

- Då måste du ha ett stoneface, det ska inte synas att du är överraskad eller besviken.

Flera av de 18 advokater hon intervjuade var särskilt intresserade av om Lisa Flower ansåg att de lyckades med denna nollställning av minspelet.

- För det mesta gör de det. I bland ser man att masken faller, det kan vara en blinkning. Men det är väldigt ovanligt, för de är så inskolade i att inte visa någonting, säger hon.

ANNONS

Känslorna på bordet

Lisa Flower hoppas att hennes forskning ska leda till att känslorna kommer upp på bordet. Inte i rättssalen, men att det blir något försvarsadvokater börjar prata med sina klienter om inför rättegångar.

- Risken är att klienten tänker att "jag fick inte en rättvis rättegång för advokaten bara sätt där och gjorde ingenting", trots att advokaten gjort precis det som advokater ska göra.

Hon tycker också att det borde diskuteras känslor under juridikutbildningen.

- Om vi kan prata mer öppet om känslor, att det är något du självklart har och så här kan du visa dem, så här gör du, då skulle det bli mindre stress i början av advokatkarriären, säger Lisa Flower.

TT

Fakta: Avhandlingen

Avhandlingen bygger på observationer vid mer än 50 rättegångar i brottmål och intervjuer med 18 försvarsadvokater.

Slutsatsen är att advokater arbetar i emotionellt laddade, men samtidigt emotionellt begränsade situationer.

Försvarsadvokaterna använder känslouttryck och minspel för att bygga upp eller underminera faktapåståenden under rättegången. De strävar efter att framstå som enade med sina klienter och att de är lojala med dem.

Avhandlingen heter "Loyalty Work: Emotional interactions of defence lawyers in Swedish courtrooms" och lades fram vid Lunds universitet den 30 oktober.

Författare är Lisa Flower vid sociologiska institutionen.

ANNONS