Regeringen gav på onsdagen Trafikverket i uppdrag att snabbutreda hur de ännu inte beslutade delarna av Götalandsbanan Göteborg-Jönköping-Stockholm och Europabanan Jönköping-Malmö bör byggas och vad dessa kan kosta.
Regeringen har tidigare sagt att byggandet av höghastighetsjärnväg bör påbörjas med sträckan Mölnlycke-Bollebygd via Landvetter flygplats och Järna-Linköping, den så kallade Ostlänken.
Både projekten kommer att ingå i Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 som regeringen fastställer i mars eller april.
– Den lokala och regionala trafiken på järnväg ökar kraftigt och det är fullt på både Västra och Södra stambanan, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M).
– I stället för att bygga ett eller flera nya spår i anslutning till de gamla banorna vill vi bygga nya banor för högre hastigheter, minst 250 kilometer i timman. Nu vill vi veta hur mycket det kan tänkas kosta och hur projekten kan finansieras.
Målet är att kunna starta byggandet av en första deletapp av Ostlänken under 2017 och sedan successivt påbörja fler etapper under perioden 2017-2021.
Sträckan Mölnlycke–Bollebygd kan enligt tidigare utredning påbörjas år 2020.
Det innebär att de båda etapperna kan stå klara år 2024.
– Jag förutsätter att resterande sträckor byggs i ett antal etapper, säger Gunnar Malm, generaldirektör i Trafikverket. Men det är många mil det handlar om och det kommer att ta många år innan banorna är klara.
Klara 2030
Enligt Malm kan banorna i bästa fall vara klara år 2030 men det kommer troligen att ta fem-tio år till innan de sista rälerna svetsats samman.
– Det tar lång tid att bygga järnväg men det tar ännu längre tid att arbeta fram järnvägsplaner och hantera de legala processerna, att projektera banorna och att upphandla alla arbeten.
För att regeringen ska kunna ta ställning till fortsatt utbyggnad av de nya höghastighetsbanorna i sin helhet krävs en utredning av övriga sträckor mellan Stockholm och Göteborg samt Jönköping-Malmö.
Regeringen vill att Trafikverket uppdaterar kostnadskalkylerna, de samhällsekonomiska kalkylerna, klarlägger alternativ för hur och när investeringarna kan finansieras och genomföras samt konsekvenser för de offentliga finanserna.
Kostnaden för de två etapperna Mölnlycke-Bollebygd och Järna-Linköping beräknas till drygt 40 miljarder kronor.
– De två höghastighetsbanorna kommer gissningsvis att kosta minst 150 miljarder kronor i dagens penningvärde, säger Malm.
Trafikverket skall titta särskilt på Götalandsbanans anslutning till Västlänken samt sträckningen genom Borås.
Näringsdepartementet vill ha utredningen på sitt bord redan 28 februari inför det kommande beslutet om Nationell plan för transportsystemet.
Med utbyggnad av nytt dubbelspår Mölnlycke–Bollebygd kommer restiden Göteborg–Borås minska med tolv minuter. Men det blir inte möjligt att köra fler än två tåg i timman i varje riktning mellan Göteborg och Borås eftersom det fortfarande kommer att vara enkelspår Almedal– Mölnlycke och Bollebygd–Borås.
Först när det blir dubbelspår hela sträckan Göteborg–Borås kan trafiken ökas till fyra-fem tåg per timma.
Då kan restiden dessutom krympas till 38 minuter med fyra uppehåll.
Götalandsbanan
När Götalandsbanan står klar mellan Göteborg och Stockholm via Borås, Jönköping och Linköping blir restiden två timmar.
Finansminister Anders Borg har tidigare varit negativ till höghastighetsjärnvägar och när han så småningom accepterade tanken på nya järnvägar i Sverige ville han att de skulle byggas för måttliga farter, kanske 250 km/h.
Men Borg har fått ge sig och regeringen tycks nu förorda att de nya banorna byggs för 320 km/h som Trafikverket och tidigare Banverket förordat.
Sträckan väster om Landvetter flygplats byggs dock för 250 km/h.
– Vi skall utreda vilken hastighet banorna bör dimensioneras för, säger Malm. Men våra tidigare bedömningar bör stå fast, vi bygger ju för de tåg som skall sättas i trafik om 20-30 år.
För att få rimliga stora kostnader byggs höghastighetsbanor med stora lutningar.
