Drygt tio månader efter attacken på Drottninggatan den 7 april ifjol inleddes under tisdagsmorgonen rättegången mot Rakhmat Akilov.
Den terroråtalade mannen som fyller 40 år under onsdagen har sedan han greps i Märsta utanför Stockholm klockan 19.55 under attentatsdagen suttit häktad i en sju kvadratmeter cell på Kronobergshäktet på Kungsholmen.
Den korta promenaden under marken till den underjordiska säkerhetssalen intill häktet var enligt Akilovs advokat den längsta sträckan hans klient vandrat sedan gripandet.
Fördes in i handfängsel
Genom ett skottsäkert säkerhetsglas kunde de drygt 90 journalisterna som ackrediterats till rättegången se hur Akilov iklädd säckiga militärgröna häkteskläder och i handfängsel leddes in i salen.
Akilov såg ut att ha magrat under tiden i häktet och hade hade snaggat mörkt hår med gråa inslag och skägg som var betydligt längre på hakan än på kinderna.
Akilov föjde under hela dagen med pigg blick intresserat med under rättegången och fick allt som sades översatt till sig via tolk. Mestadels satt han med böjd nacke och tittade ner i förundersökningsprotokollet som han hade i flera olika pärmar framför sig.
Den inledande dagen var annars åklagaren Hans Ihrmans och tillfället då han fick börja presentera sin sakframställan – en övergripande beskrivning av utredningen.
Ihrman inledde med att framföra att han yrkar Rakhmat Akilov ansvarig för terroristbrott och försök till terroristbrott.
Fem mord och 130 mordförsök
Ihrman läste sedan upp namnen på de fem personerna som dog i attacken och vilka skador de avled av. Åklagaren fortsatte sedan genom att läsa upp namnen på alla de 155 målsägande förutom dem som polisen inte har kunnat identifiera. Åklagaren uppgav att han anser att Akilov har gjort sig skyldig till fem mord och 130 mordförsök.
Akilov erkände via sin försvarare Johan Eriksson de övergripande brotten. Advokaten uppgav samtidigt att han inte kunde meddela Akilovs inställning till samtliga 130 påstådda mordförsök då hans klient inte har någon exakt minnesbild av händelseförloppet.
Enligt åklagarens Hans Ihrmans uppfattning var det bara tillfälligheter som gjorde att inte fler människor dog under attacken.
Hans Ihrman menar att Akilovs avsikt var att få Sveriges regeringen och riksdag att dra tillbaka allt stöd till den internationella insats som görs för att bekämpa terrorsekten IS.
Tittade bort när filmer från attacken visade upp
Åklagaren visade på skärmarna i rättssalen också upp en lång presentation av det som har kommit fram i utredningen. När det visades upp starka och ocensurerade filmer från minuterna efter attacken på Drottninggatan valde Akilov till en början att titta, men han vände sedan ner blicken i bordet framför sig.
När det första SOS-samtalet spelades upp och rösten från en panikslagen kvinna berättade om hur hon såg livlösa kroppar på Drottninggatan satt Akilov helt still.
En stor del av presentationen handlade om att visa hur Akilov radikaliserades och hur han sedan den 16 januari 2017 och fram till attentatsdagen hade chattkontakter med personer som tros vara kopplade till IS.
Attentaten begränsar våra liv
Åklagarens sakframställan då fler av bevisen mot Akilov kommer att läggas fram fortsätter under onsdagen. När åklagaren efter den första rättegångsdagen fick frågan på vilket sätt Akilovs attack kan ha skadat Sverige, vilket är av betydelse för att han ska dömas för terrorbrott, svarade Hans Ihrman:
– Sådana här attentat innebär att människors val i vardagen begränsas. De begränsar vår frihet, vi gör överväganden kring hur vi lever våra liv. Det är en skada som kanske mer är på det psykologiska planet.
