Efter en rad kritiska remissvar på måndagen från bland andra Polisen, Sveriges advokatsamfund och Unicef Sverige ansluter nu nästa tunga remissinstans – Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i kritiken.
- Vi tycker att ansatsen till att lösa den här problematiken är bra, men än så länge är det väldigt, väldigt otydligt, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad på SKL, till TT.
Bristande analys
Ett ökat antal uppehållstillstånd innebär en rad konsekvenser för flera verksamheter i kommuner, landsting och regioner, påpekar SKL i sitt remissyttrande.
Det handlar bland annat om var ungdomarna ska läsa sina utbildningar, vilken kommun som har ansvaret för ungdomarna och vilken ersättning som kommunerna ska få. Det är till och med otydligt hur många ungdomarna är, var de befinner sig och hur gamla de är – vilket har betydelse för kommuner som får ansvar att ordna med utbildning och boenden.
Regeringens analys av de konsekvenserna är för bristfällig, menar SKL.
- En hel del av de här ungdomarna har flyttat till Migrationsverkets anläggningar. Var ska de studera? I den ort de är placerade i nu eller den de bodde i ursprungligen? Är det kommunen med en sådan anläggning som kommer att ta hand om dem efter att de fått tillfälligt uppehållstillstånd eller är det andra kommuner? Säger Per-Arne Andersson.
Han nämner bland annat att många kommuner minskat sina verksamheter för ensamkommande ungdomar sedan drygt 1,5 år tillbaka och att personal har sagts upp från hvb-hem.
”Får man pengar?”
- Nu måste man kanske rusta upp igen när man precis sagt upp personal. Men ingen vet var man ska starta upp boenden någonstans, eftersom inget vet var de här ungdomarna ska ta vägen. Och får man pengar för de här förändringarna? Det finns inga pengar i det här förslaget hittills, säger Per-Arne Andersson.
Just kring den viktiga frågan vilken ersättning kommunerna kommer att få, så är allting väldigt otydligt menar SKL.
- Det är en hel rad bekymmer som vi vill lyfta, för det här påverkar kommunsektorn, säger Per-Arne Andersson.
Fakta: Regeringens förslag
En ensamkommande som fått ett beslut om utvisning ska kunna beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå.
Flera villkor ska dock vara uppfyllda:
Den ensamkommandes asylansökan ska ha registrerats hos Migrationsverket senast den 24 november 2015.
Den ensamkommande ska ha anvisats boende i en kommun, vilket innebär att personen inte har bedömts som uppenbart vuxen.
Handläggningstiden fram till utvisningsbeslutet ska ha varit minst 15 månader och beslutet ska ha tagits tidigast den 20 juli 2016.
Utvisningsbeslutet ska ha fattats efter att den ensamkommande hunnit fylla 18 år.
Den ensamkommande ska studera eller ha för avsikt att studera i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.
Även en annan motsvarande utbildning på heltid eller en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux eller särvux på heltid omfattas.
Utlänningen ska också klara en vandels- och säkerhetsprövning.
En ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd föreslås endast få göras under en begränsad tid på tre månader och vid ett tillfälle.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2018.
Källa: Justitiedepartementet
