Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Skotthål i en stolpe i centrala Malmö efter en skjutning förra sommaren. Tre personer dödades i samband med den skottlossningen. Arkivbild

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Skjutningarna ett sätt att bygga "vålds-cv"

Det handlar om en kamp om rykte och maktposition. Och man måste skjuta först, för att inte själv bli den som skjuts. Det visar en studie från Brottsförebyggande rådet, där personer med erfarenhet av kriminella miljöer intervjuats, för att försöka förstå mekanismerna bakom skjutvapenvåldet.

Över 300 skjutningar ägde rum. 45 personer dödades och 135 skadades. Så lyder polisens dystra facit över det svenska skjutvapenvåldet 2018.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Dessa siffror är en bekräftelse av de senaste årens oroande utveckling, med en ökning av det dödliga skjutvapenvåldet kopplat till kriminella miljöer. Men vad är det egentligen som får konflikterna att eskalera till den här nivån, och göra någon beredd att skjuta ihjäl en annan människa?

Det är frågor som Brottsförebyggande rådet (Brå) undersökt i en ny studie, där man djupintervjuat 21 personer med erfarenhet från kriminella miljöer eller skjutvapenvåld.

Pengar och status

Fram träder en bild av att den kriminella miljön funnits nästan som ett vardagligt inslag under uppväxten hos flera av dem. Det har setts som en möjlig karriärväg, som lovat pengar och social status.

- Många beskriver en stor desillusionering. När man växte upp såg man de kriminella i området som var tuffa, hade bilar och respekt och så vidare. Och det blev någonting annat, uttrycker många, säger Erik Nilsson, utredare på Brå och en av studieförfattarna.

Den kriminella miljön och relationerna människor emellan beskrivs av intervjupersonerna som mycket instabila. Vänskap och lojalitet förbyts lätt i fiendskap och svek.

Investering i karriären

De intervjuade som varit med under en längre tid tycker sig se att miljön blivit mer oorganiserad, och att det bidragit till det ökade våldet. Det gäller att positionera sig, och där har just skjutvapenvåldet blivit en viktig del.

- Många beskriver skjutvapenvåldet som ett sätt att göra sig ett rykte i den kriminella miljön, ett sätt att investera i sin karriär nästan. Flera av dem uttrycker det till och med så att det blir en del av ett "cv". Man beskriver ryktet, att folk vet vem man är och vad man är kapabel till, som kanske det viktigaste värdet, säger Erik Nilsson.

Orsaker till konflikt kan vara stölder eller skulder kopplade till narkotikamarknaden, men också småsaker som att någon kollat på fel tjej. Att man går så långt som att ta till vapen handlar om att man utgår från att alla andra också är kapabla att skjuta.

- Man beväpnar sig för att det finns vapen, och skjuter först för att inte bli den som utsätts, säger utredaren och studieförfattaren Elin Jönsson.

Vill hoppa av

Metoden att bygga en rapport på ett fåtal intervjuer har sina begränsningar – det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån vad 21 individer säger. Utredarna säger dock att de kunnat identifiera områden där insatser kan göras för att påverka utvecklingen av skjutvapenvåldet. En del handlar om en förbättrad avhopparverksamhet.

- Många är intresserade att lämna, och man får också lämna för andra inom miljön. Det kan vara en skillnad mot de traditionella mc-miljöerna där man kanske måste böta för att få lämna. Här är snarare problemet att man har svårt att se alternativ, vad man skulle kunna göra i stället, säger Erik Nilsson.