Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
170914-budgetskola-529406_se.gp_1.jpg
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och biträdande finansminister Per Bolund (MP) presenterar skolsatsningen.

Sex miljarder föreslås till skolan

Regeringen vill öka resurserna till skolan med sex miljarder kronor under de kommande tre åren. Lärarfacken jublar, medan oppositionen vill se andra inriktningar.

Enligt utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) följer satsningarna förslag som skolkommissionen tidigare har presenterat.

- Det handlar om att staten återtar ett ansvar för likvärdigheten i skolsystemet, att vilken kommun du bor i och vilken skola du går på inte ska begränsa din framtid, säger han, ett ansvar som enligt honom staten gav upp på 90-talet.

Pengarna ska fördelas till kommunerna efter särskilda kriterier som har att göra med socioekonomiska faktorer, till exempel vårdnadshavares utbildningsnivå och inkomster samt andelen nyanlända i de områden där skolorna ligger.

- Svenska elevers resultat är på väg upp. Det OECD säger väldigt tydligt är att om vi ska fortsätta den resan, så måste vi bryta ojämlikheten, betonar Fridolin.

Högre löner

Resurserna ska användas till bland annat mindre klasser, och lärarlönerna ska vara högre där uppgiften är svårare, enligt utbildningsministern.

- Men det ska också finnas resurser att avlasta lärarna mer. Det är klart att på en skola där eleverna kommer från tuffare miljöer är det viktigare med en stark elevhälsa och skolbibliotek.

Det handlar om sex miljarder i nivåhöjning som ska fasas in successivt, med 1,5 miljarder 2018, 3,5 miljarder 2019 och för att sedan ligga på 6 miljarder 2020. Pengarna ska inte påverka andra statsstöd eller de resurser kommunerna lägger på skolan.

Där måste kommunerna lämna garantier, men exakt hur det ska fungera är inte klart.

På en fråga varför regeringen, med tanke på hur viktigt förslaget beskrivs vara, inte höjer till sex miljarder redan nästa år utan en stor del kommer efter valet nästa år, svarar Fridolin att man följer skolkommissionens förslag, så att huvudmän och skolledningar hinner med.

Olika lösningar

- Det är nu det prövas om man menar allvar med att satsa på skolan, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP), i en passning till oppositionen.

Oppositionen vill också se mer pengar till skolan, men har invändningar mot metoden.

- Vi vill att det satsas tydligare på lärarna, säger Martin Ådahl, Centerpartiets chefsekonom.

Han gillar heller inte att pengarna öronmärks, det är bättre att ge de ökade resurserna mer generellt till kommunerna så får de bestämma själva.

Det är inte riktigt Moderaternas linje. Partiet vill se ett ännu spetsigare förslag än det regeringen presenterat, säger Camilla Waltersson Grönvall, M:s utbildningspolitiska talesperson:

- Vi har sett för mycket av pengar som har gått till kommuner och försvunnit i svarta hål.

Positiva lärare

Lärarfacken är dock positiva.

"Beskedet från regeringen om resurstillskott för skolan är mycket välkommet. Därmed följer regeringen helt och fullt Skolkommissionens finansieringsförslag", skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i ett pressmeddelande.

"Det är oerhört angeläget och välkommet att staten tar ett större ansvar för en mer kompensatorisk resursfördelning till kommunerna", skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Fakta: Skolans resurser

Den totala kostnaden för förskoleklass och grundskola uppgick till 103 miljarder kronor 2015, de senaste siffrorna från Skolverket.

94 miljarder gick till grundskolan, varav 53 procent gick till undervisning och 3 procent till elevhälsa. Personalkostnader är den största kostnaden, följt av lokaler.

Källa: Regeringen

Mest läst