Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Mineralen selen finns naturligt i kött och ägg.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Selen kan hjälpa mot cancer

    Mirakelmineralen selen är viktigare för hälsan än vi hittills anat. Men de flesta svenskar får inte i sig tillräckligt. Trots att den kan hjälpa mot växtvärk och cancer samt stärka immunförsvaret.

    Selen är rena dunderkuren för hälsan. Dels ingår det i enzym som skyddar cellerna mot oxidation, samverkar med vitamin E och deltar i immunologiska försvarsmekanismer och stöder kroppens försvar mot virus – med andra ord stärker selen immunförsvaret.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Dels har selen förmåga att förbättra mäns fertilitet genom att stödja friska spermier, hindrar sköldkörtelsjukdomar samt har egenskaper som kan motverka cancer. En ny studie visar exempelvis att mer selen i maten kan förbättra överlevnaden hos svenska kvinnor med bröstcancer. För kvinnor som redan före cancerdiagnosen åt mer selenrik mat var dödligheten i bröstcancer drygt 30 procent lägre jämfört med dem som fått i sig minst selen.

    Men Sveriges jordar innehåller låga halter av selen, vilket får till följd att den svenska kosten är selenfattig. Selenbrist kan leda till en rad olika sjukdomstillstånd.

    Brist kan ge sämre immunförsvar

    Flera studier visar exempelvis på samband mellan selenbrist och sämre immunförsvar. Vid en av dem, utförd av New York University, fick tolv studenter äta 200 mikrogram selen per dag under en åttaveckorsperiod, medan tolv andra studenter fick placebo.

    Blodprov på de studenter som fått selentillskott visade på bland annat en markant förbättring av de så kallade perifera blodlymfocyterna, en sorts vita blodkroppar som finns i det adaptiva immunförsvaret. Det adaptiva immunförsvaret är ett inlärt system – och ett komplement till det medfödda immunförsvaret – som bygger på igenkännande av kroppsfrämmande ämnen. Lymfocyterna angriper och förgör sådana ämnen.

    En mängd andra studier visar på samband mellan selenbrist och hjärtmuskelförändringar, ökad risk för vissa cancerformer och hjärt-kärlsjukdomar, liksom muskelsymtom som vadkramper, restless legs och växtvärk.

    Lars Stenhammar, docent och överläkare vid Barn- och ungdomskliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, har framgångsrikt behandlat barn med växtvärk med selentillskott.

    – Metoden saknar vetenskapligt stöd men av erfarenhet har jag sett att den kan ge resultat. Men man ska inte laborera med selen på egen hand om ens barn har växtvärk. Det kan finnas andra orsaker till symptomen, och det är därför alltid bäst att uppsöka läkare för en diagnos, påpekar Lars Stenhammar.

    Kan användas som cellgift

    Mycket talar också för att selen i framtiden kan komma att användas som cytostatikum (cellgift). I höga doser har selen samma effekt som cellgift mot cancerceller, berättar Mikael Björnstedt, professor i patologi vid Karolinska institutet.

    Han har visat att selenföreningar är selektivt toxiska, det vill säga endast skadliga för de sjukdomsframkallande tumörcellerna, vid koncentrationer där normala celler inte påverkas. Troligen gäller detta alla typer av tumörceller.

    Förklaringen är fascinerande. Cancerceller under cellgiftsbehandling utvecklar olika metoder för att försvåra upptaget av cellgifter. En av dem använder exempelvis tumörcellerna för att föra ut cellgifter från cancercellerna. Det är just dessa metoder som selenet utnyttjar för att lättare ta sig in i cellerna och oskadliggöra dem.

    Selen har hittills testats på celler från patienter med leukemi och jämförts med vanliga cellgifter. Mest effektivt var selen, som skapade apoptos, programmerad celldöd, hos tumörcellerna. Sedan en tid forskar Mikael Björnstedt tillsammans med en kollega på Södersjukhuset även på selenets inverkan vid lungcancer.

    Amerikansk studie ifrågasätts

    Ett flertal studier visar också på positiva effekter av selen vid prostatacancer. Men den amerikanska Select-studien, som avbröts i förtid för några år sedan, var ett bakslag. Över 35 000 män som fick tillskott av selen och E-vitamin undersöktes i drygt fem år, utan att man kunde se några effekter alls.

    – Det finns väldigt mycket frågetecken kring den här studien, påpekar Mikael Björnstedt. Den gjordes i USA som har selenrika jordar och där befolkningen därför redan har högre doser. Det är bara hos personer som har en låg selennivå som man ser effekter mot cancer. Dessutom använde man selen tillsammans med aminosyran selenometionin samt höga doser E-vitamin. Dessa kan ta ut varann.

    Omtvistad i samband med diabetes

    Om selen har någon form av effekt vid diabetes är omtvistad. Det finns amerikanska studier som pekar på att selen faktiskt kan orsaka diabetes, andra menar att det inte finns någon koppling alls medan ytterligare andra tyder på att selen kan minska risken för typ 2-diabetes.

    En förklaring till skillnaderna kan vara att man i USA får i sig mycket mer selen via kosten. Mikael Björnstedt menar dock att det i Sverige iallafall inte är någon fara att man utvecklar diabetes genom att äta selen.

    Så hur får man i sig tillräckliga doser?

    I de senaste Nordiska näringsrekommendationerna har det rekommenderade intaget av selen för vuxna ökat. Kvinnor råds nu att äta 50 mikrogram per dygn och män 60 mikrogram.

    Ett sätt att öka mängden selen via kosten är att äta mer fisk och skaldjur, inälvsmat och magert kött, fågel, ägg och linser.

     

    Bör vi välja importerade grönsaker, eftersom svenskodlade kan innehålla lägre halter av selen?

    – I Finland har man gödslat jorden så att den är mer selenrik. I Sverige är i stället djurfoder selenberikat. Det största problemet gäller därför dem som inte äter kött. För dem kan det vara bra att ibland välja importerade linser och bönor, som innehåller mer selen än svenska baljväxter, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

    Bör vi komplettera med kosttillskott för att komma upp i tillräcklig mängd?

    – Nej, det är inget vi rekommenderar generellt. Hur vi ska förhålla oss till den nya rekommendationen har vi inte hunnit ta ställning till ännu, men råd om tillskott till alla är knappast aktuellt.

    – De flesta svenskar kommer inte upp i det nya rekommenderade intaget. Men det är ett långt spann från optimalt intag till brist. Vi ser inga bristsymptom hos befolkningen, säger Åsa Brugård Konde.

    Får i oss för låga doser

    Även Mikael Björnstedt påpekar att vi i Sverige generellt får i oss låga doser:

    – De flesta ligger på 30-40 mikrogram selen per dygn. Visserligen lider vi inte av total brist. Får man i sig under 20 mikrogram kan man drabbas av hjärtmuskelsjukdom.

    – Men min personliga uppfattning är att de flesta av oss har för låga halter av selen, och att vi behöver få i oss högre doser. Man kan inte få i sig de nivåerna via kosten, säger Mikael Björnstedt som själv äter 200 mikrogram selen om dagen i form av kosttillskott.

    Men alltför mycket selen är inte heller bra, eftersom selen i högre doser är ett farligt gift. Dagsintaget bör inte överskrida 300 mikrogram.

    Fakta: Vad är selen?

    1. Selen är ett grundämne som finns i jorden, men halterna kan variera mycket i olika länder. I Finland gödslas jorden för att bli mer selenrik.

    2. Selen har många hälsoeffekter. Selen har både förebyggande effekt mot cancer och cytotoxiska effekter på tumörer och tumörceller.

    3. I större mängder är selen mycket giftigt. Dagsintaget bör inte överstiga 300 mikrogram.

    Fakta: Rekommenderat dagsintag av selen

    Barn 2-5 år: 25 mikrogram

    Barn 6-9 år: 30 mikrogram

    Barn 10-13 år: 40 mikrogram

    Kvinnor 14 år och uppåt: 50 mikrogram

    Gravida och ammande: 60 mikrogram

    Män 14 år och uppåt: 60 mikrogram

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.