Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Stefan Jakobsson, skolpolitisk talesperson, (SD).

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    SD vill dela upp elever efter kunskapsnivå

    Sverigedemokraterna vill dela upp eleverna i en lättare och en svårare kurs i svenska, engelska och matematik redan i fjärde klass. Det framgår av partiets nya skolpolitiska program.

    - Vi vill återinföra de saker som har fungerat i det svenska skolsystemet. Vi tror inte på den socialdemokratiska skolan där alla barn är lika, säger partiets skolpolitiske talesperson Stefan Jakobsson och talar om olikheter vad gäller kön, förkunskaper och intressen.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Fort och fel

    Därför vill SD åter se en uppdelning av eleverna i allmän och särskild kurs i svenska, engelska och matematik, där särskild kurs väljs av dem som vill gå fortare och mer avancerat fram, allmän kurs för de som har det lite svårare att ta in kunskap. Det ska ske redan från fjärde klass, samtidigt som SD då också vill ha ämnesbetyg.

    - Fort och fel har aldrig varit bra, säger Jakobsson.

    Det nya skolpolitiska programmet ersätter ett tidigare från 2011. Det är betydligt bredare och spänner från "blöja (förskolan) till rymdfärd (universitet och forskning)", enligt Jakobsson.

    SD släppte för flera år sedan motståndet mot att låta friskolor ta ut vinster men vill styra över till en centralt, statligt framräknad "digital elevpeng" som ska göra det svårare att ta ut vinst samtidigt som kraven på friskolor ska höjas. En friskola ska, för att få starta och fortsätta sin verksamhet, ha en ekonomisk buffert som garanterar att elever åtminstone ska få gå klart terminen, om skolan ska avvecklas.

    Partiet vill öka den statliga styrningen och greppet om skolan generellt, men hur denna marsch mot förstatligande ska göras måste utredas.

    Skärpa krav

    Kraven för att komma in på lärarutbildningarna måste skärpas, trots lärarbrist, anser SD. Färre ska kunna få en plats via högskoleprovet och utbildningarna måste bli mer likvärdiga.

    - Med tanke på att 70 procent hoppar av på vissa utbildningar skulle vi inte kapa bort speciellt många nyutbildade, bara stävja dem som kommer in. Vi kan inte ha så många avhopp, säger Stefan Jakobsson.

    Han förespråkar lön efter prestation och vidareutbildning och talar om behovet av ett lönespann från 27 000 till 60 000 i månaden. Men det räcker inte med att höja lönen för att få tillbaka ett antal av de 50 000 utbildade lärare som i dag arbetar på annat håll, enligt SD.

    - Nej, det handlar också om arbetsmiljön och långsiktiga förutsättningar.

    Han vill att alla partier i riksdagen ska lägga prestige och annat som skaver åt sidan för att träffa breda överenskommelser om skolan.