Det visar en ny svensk studie som i dag publiceras i den ansedda medicintidskriften British Medical Journal, BMJ. Sömnforskare vid Karolinska Institutet ville testa hållbarheten i det gamla begreppet ”skönhetssömn”. Innebörden är att den som sover bra samtidigt vårdar sitt yttre och blir fräsch och attraktiv.
Kontentan av den här nya svenska studien är att skönhetssömn verkligen finns – på riktigt. Något att begrunda när sömnbrist är ett tillstånd som angår minst halva befolkningen. Ett faktum som gynnar skönhetsindustrin med sina korrigerande operationer eller snabbfix på burk.
– Alternativet är billigare och bättre, säger John Axelsson, sömnforskare och huvudförfattare till studien. Att vårda sin sömn lönar sig.
Forskarna lät 65 personer bedöma bilder av 23 friska personer mellan 18 och 31 år. Två bilder på varje person. En togs när personen var utvilad efter en god nattsömn om cirka åtta timmar. Den andra bilden togs efter två nätter med extremt lite sömn. Den första natten fick deltagarna bara sova fem timmar och sedan vara vakna 31 timmar i sträck.
De som tittade på bilderna hade bara sex sekunder på sig att bedöma personens attraktivitet, hälsa och trötthet. Attraktivitet och hälsa bedömdes först, trötthet sist. Bedömningar gjordes på en 100-gradig skala. Sammanfattningsvis så bedömdes personerna med sömnbrist genomgående som sjukare, mindre attraktiva och tröttare än dem som sovit gott en hel natt.
–Vi känner redan till en massa andra negativa effekter av sömnbrist, säger John Axelsson. Men det här visar tydligt hur en person med sömnbrist kan uppfattas av omgivningen – till och med som mindre attraktiv.
Eftersom man vet att människor som uppfattas som attraktiva har lättare att få jobb, uppfattas som lättare att samarbeta med, har lättare att få en partner och uppfattas som sunda och friska kan detta bli en tankeställare för människor som inte vårdar sin sömn, som medvetet väljer att sova för litet.
–Människor borde överlag prioritera sin sömn lite bättre, säger John Axelsson som nu fått ett argument till att använda när han pläderar för bättre sömnvanor.
På kort sikt påverkas:
Minne, koncentrationsförmåga, humör, kreativitet, vakenhetsgrad under dagtid.
På längre sikt påverkas:
Minnesfunktioner, immunförsvar, hunger- och mättnadsreglering, hormonfrisättning och risken ökar för nedstämdhet och hjärt-kärlsjukdom.
