Kött som ingen vet var det kommer ifrån, slakterier helt bortom myndigheternas kontroll och organiserat tjuvfiske.
I dag beslutade regeringen om en proposition om en skärpning av livsmedelslagen. Den som fuskar systematiskt med våra livsmedel ska kunna dömas till upp till två års fängelse. För mindre allvarliga brott ska det finnas sanktionsavgifter på upp till 100000 kronor.
- Matfusk är jätteallvarligt och helt oacceptabelt. Vi vill ju att konsumenterna ska köpa svenskt och då måste man som konsument kunna lita på maten, säger Sven-Erik Bucht till TT.
Letar aktivt
Straffskärpningen välkomnas av Livsmedelsverket.
- Absolut. Det fanns fängelse i straffskalan för tio år sedan, men det togs bort. Syftet är att höja statusen för de här brotten. Som det är nu nedprioriteras de av de rättsvårdande myndigheterna, vilket är helt förståeligt eftersom brotten inte anses som grova. Men utan fängelse i straffskalan kan du inte häkta någon eller genomföra husrannsakningar, säger Louise Nyholm, statsinspektör på Livsmedelsverket.
Om problemet med matfusk ökar eller inte är det ingen som vet. Av den enkla anledningen att man inte har letat aktivt tidigare. För att få fart på arbetet har regeringen anslagit 3,5 miljoner kronor per år för att utbilda kontrollanter. Pengar som har gett resultat.
- I dag upptäcker vi betydligt mer saker. Förra året registrerade vi runt hundra misstänkta brott mot livsmedelslagen, säger Louise Nyholm.
Tonvis med kött
Brotten är av mer eller mindre allvarlig karaktär. I vissa fall finns kopplingar till organiserad brottslighet. Brotten som sådana kan handla om allt från felmärkning och olaglig import till olagliga slakterier.
- Polisen fick ett tips om en grossist på grund av ekonomiska missförhållanden. Vid en inspektion upptäcktes ett ton fryst kött helt utan spårbarhet. Grossisten fick ett muntligt förbud att sälja köttet, men när man kommer dit ett par dagar senare för att hämta köttet var det borta, säger Sven-Erik Bucht.
Enligt honom handlar lagändringen dels om att vi som konsumenter måste kunna lita på maten, dels om att hjälpa de seriösa handlarna.
- De tycker det är jättebra att vi tar tag i det här, säger Sven-Erik Bucht.
Om propositionen går igenom är tanken att den nya lagen ska börja gälla den 1 januari 2019.
Fakta: Så ser fusket ut
Några exempel på de runt 100 fall med matfusk som upptäcktes förra året:
Oregistrerad handel med ägg.Ett större salmonellautbrott i södra Sverige kan spåras till polska ägg. Ett tiotal personer insjuknar. Äggen spåras till ett oregistrerat företag i en helt annan bransch som tar in ägg från Polen.
Svartslakteri.Tips från allmänheten om att en person säljer hemslaktat svinkött inför julen. Vid inspektion påträffas kar för skållning av svin, bandsåg och ett flertal kylskåp. I lokalen fanns slaktrester och ett tjugotal skinkor samt ytterligare svinkött. Lokalen beskrivs som "mycket ohygienisk".
Grossist.Tips från myndighet i annat land om ett oregistrerat lager för godis och läsk. Vid kontrollbesök upptäcks pallar med förfalskat godis och läsk.
Charkfabrik med styckning.Tips från branschorganisation om att ett företag säljer utländskt kött som svenskt. Företaget får förbud att sälja livsmedel där ursprungsland inte kan styrkas.
Butik/grossist.Polisen ber om hjälp att kontrollera spårbarhet hos livsmedel. Spårbarhet saknas på cirka ett ton kött. Kommunen lägger muntligt saluförbud, men några dagar senare när kommunen följer upp beslutet är köttet borta medan företaget säger att det inte vet vart det tagit vägen.
Grossist med styckning.Tips från flera håll om ett företag som säljer kött "alltför billigt". Vid inspektion konstateras allvarliga brister i spårbarhet samt bristande dokumentation av salmonellagarantier.
Källa: Livsmedelsverket och Regeringskansliet
