När Löfven och Macron möttes under måndagendiskuterades bland annat inköp av en ny typ av vapensystem. Ett system som ska kunna försvara Sverige mot moderna robotar, ballistiska missiler och flygplan.
– I dag släpper man bomber på hundra kilometers avstånd, något som de nya systemen ska kunna hantera,säger Joakim Lewin, planeringsansvarig för arméprojekt på Försvarets materielverk (FMW).
Luftvärn
Ett luftvärnssystem är ett system som används för att skydda en viss plats mot anfall från luften. Platserna är framför allt stora städer, hamnar,flygbaser och marinbaser.
Luftvärnssystemen är mobila och exakt var de placeras är hemligt. De kan stå på i flera månader i taget och säkra skyddet från marken, till skillnad från flygplan som bara kan säkra området då de är i luften.
– De viktigaste delarna är att systemen först och främst har något sätt att upptäcka fienden. En radar eller sensor funkar bra här. De måste också lätt kunna avgöra om planen är fientliga,säger Joakim Lewin.
Sedan måste vapensystemet kunna följa hotet, och självt avgöra vid vilket tillfälle det är bäst att skjuta, förklarar Joakim Lewin.
– När man väl ska skjuta så har man en robot som man skickar mot målet,säger han.
System från 60-talet
Delar av Sveriges luftvärnssystem är väldigt föråldrade i dag, då de köptes in på 1960-talet. Ett av systemen som används i dag är Robotenhet 70, som bara har några kilometer i räckvidd vilket är bra om man ska skjuta ned till exempel en helikopter. Ett annat heter Eldenhet 98 och har ett tiotal kilometers räckvidd.
– Det har hänt mycket sedan vi installerade våra gamla system, vi har uppgraderat dem lite sedan dess men nu har de börjat gå mot sitt slut, säger Joakim Lewin och fortsätter:
– Man kan inte bara ha det allra dyraste utan man får nyttja det man har taktiskt, säger Joakim Lewin.
Under måndagseftermiddagen vid 16:45 ska statsministerStefan Löfven (S) och FrankrikespresidentEmmanuel Macron ha ett möte i Elysée-palatset i Paris.
En av frågorna som kommer att tas upp på mötet är Sveriges planerade inköpav nya luftvärnssystem. En av toppkandidaterna i upphandlingen är det franska luftvärnssystemet SAMP/T som står emot amerikanska Patriot.
Prislappen på förhandlingen är cirka tio miljarder kronor.
"Hänt mycket på hotbildssidan"
De nya luftvärnssystemen ska kunna matcha moderna flygvapen bättre. Ryssland har till exempel under senare tid investerat stora pengar i robotar, ballistiska missiler och flygplan och Sverige vill vara kapabla att försvara sig mot dessa saker, menar Joakim Lewin:
– Det här är ett av skälen till att man nu köper nytt, säger han.
De två kandidaterna för luftvärnsupphandlingen är Amerikanska Patriot och Franska SAMP/T. Det är väldigt små skillnader både vad det gäller pris och egenskaper. Men enligt Joakim Lewin så har de olika spetsegenskaper:
– Amerikanska Patriot finns idag i 13 länder och är bättre optimerad mot missiler. SAMP/T däremot har en roterande radar och kan därför skjuta i 360 grader, något som Patriot inte kan. Båda systemen är kompletta, man kan inte bara fokusera på en sak för då kan fienden lätt anpassa sig, säger han.
Patriot utvecklas av Raytheon och varje robot kostar mer än motsvarande 25 miljoner kronor. Varje robot kan nå 70 kilometer långt och högre än 23 kilometer.
Samp/T utvecklas av Eurosam och används i Frankrike och Italien och har nått mer än 100 kilometer. Roboten väger 450 kilo och kan nå en hastighet på 5 500 kilometer i timmen.
Stort fokus på IT-säkerhet
Det handlar dock inte bara om vilken missil som går längst och snabbast, utan de olika systemen måste också kunna vara ihopkopplade. De ska passa in som en pusselbit i ett stort enhälligt luftvärnsförsvar.
– Vi tar väldigt stor hänsyn till IT-säkerhet. Mycket av utmaningarna ligger kring det. Det gäller att ligga i framkant där samtidigt som man ser till att enheterna håller ihop måste man skydda informationen. Vi lägger ned mycket energi på sådana frågor och det kostar mycket naturligtvis, säger Joakim Lewin.
