– Det finns en risk med att bli en resurspapegoja, som alltid säger att det saknas resurser. Men jag har oerhört svårt att känna att vi räcker till, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen.
Gränspolisen har i dag 1200 medarbetare, som sysslar med allt från yttre till inre gränskontroll samt att aktivt ska efter personer som håller sig gömda. Det är inte minst den sistnämnda uppgiften som växt, och som kommer att växa under kommande år.
Vi ett seminarium i Almedalen konstaterade Sverker Spaak, processägare på Migrationsverket, att en besvärlig situation väntar de kommande åren, då alla de människor som sökte asyl under hösten 2015 ska få sina besked.
– Vi klarade inte av att hantera alla ärendet så som vi borde under 2015. Vi var dåliga på identitetsarbetet. Det kommer att bli jättebesvärligt att hämta hem, säger han.
"Färre kommer återvända frivilligt"
En trolig följd som han ser är att färre kommer att återvända frivilligt efter ett avslag, eftersom folk hunnit vara så länge i landet och att Migrationsverket inte på samma sätt som vanligt hann vara tydliga med vad det är som gäller.
I dag lämnar ungefär varannan asylsökande som får avslag frivilligt landet. Övriga ärendet överlämnas till polisen – och när så sker har 70 procent försvunnit. Många av dem stannar kvar och lever i en skuggtillvaro i någon av landets större städer.
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunalråd i Malmö, tecknar en bild av en mycket svår tillvaro, där människor far illa.
– De utnyttjas och kan inte be om hjälp när de utnyttjas. De är i praktiken rättslösa och så länge folk inte avvisas kommer de här problemen att fortsätta, säger hon.
I dagsläget är det någonstans mellan 12500 och 13000 personer som är efterlysta, på grund av att de fått ett avvisningsbeslut och sedan avvikit. Hur många av dem som är kvar i Sverige är självfallet omöjligt att veta. Men helt klart är att antalet kommer att öka under de närmaste åren.
10 000 om året
Sverker Spaak säger att Migrationsverket sannolikt kommer att överlämna omkring 10000 nya ärenden till polisen om åren under 2018 och 2019.
Patrik Engström säger att gränspolisen har varit åsidosatt ända sedan Sverige anslöt sig till Schengensamarbetet. Bedömningen var att Sverige ligger så långt från EU:s yttre gräns att gränspolisen inte behövde vara särskilt stor.
– Men 2015 knackade verkligheten på dörren och visade att vi behöver bygga upp verksamheten igen.
Hur många bedömer du att ni skulle behöva vara?
– För att hantera det uppdrag vi har i dag skulle vi behöva vara ungefär dubbelt så många som vi är nu. Men det kommer vi naturligtvis inte att bli.
