Ökad provmotivation kan ligga bakom förbättrat Pisa-resultat. Arkivbild.
Ökad provmotivation kan ligga bakom förbättrat Pisa-resultat. Arkivbild.

Så förklaras Pisa-lyftet

En ny digital form av Pisa-testet och dessutom en kraftigt ökad motivation bland elever. Det är några av förklaringarna till Sveriges lyft inom de olika Pisaämnena enligt flera experter.

ANNONS
|

Magnus Oskarsson, operativ projektledare för Pisa 2015, svarar för den naturvetenskapliga delen:

- En hypotes är att det är en effekt av digitaliseringen av proven. Forskning visar att pojkar presterar bättre på digitala prov och Pisa-resultatet visar nu att skillnaden mellan pojkar och flickor minskar i läsförståelsen, säger han och fortsätter:

- Sedan tror vi oss se en kraftig ökad provmotivation. Uppmärksamheten kring Pisa har gjort att eleverna kanske känt att de faktiskt känner sig utvalda.

ANNONS

Konstant nivå

I naturvetenskap lyfter Sverige men förbättringen är inte statistiskt säkerställd. Andelen som presterar på de lägsta nivåerna är konstant på 22 procent.

- Vi ser en tendens att eleverna är bättre på faktafrågor i naturvetenskap men inte lika bra på tillämpade frågor och Pisa innehåller ganska många sådana. Svenska elever är inte vana vid sådana uppgifter. Det säger något om att undervisningen måste moderniseras, säger han.

Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, om läsförståelse:

- Det är en rejäl förbättring när det gäller andelen lågpresterande elever. Pojkar förbättrar också sina resultat och det hänger ihop, för pojkarna är en större andel av de lågpresterande. Jag skulle säga att det över huvudtaget handlar om ökad motivation, såväl hos lärare som hos elever. Det har varit en kraftsamling och många kommuner har genomfört olika projekt kring utbildningar.

ANNONS

Även om man nu ser förbättringar, påpekar dock Ulf Fredriksson att överlag är långt kvar till glansåren.

- Vi ska hålla i minnet att vi nu är på samma nivå som 2009 och det var då ett resultat som de flesta inte var speciellt nöjda med, säger han och gör ytterligare en jämförelse:

- År 2000 låg Sverige när det gällde såväl medelvärde som att ta hand om de svagaste eleverna bland de bättre OECD-länderna. Nu ligger Sverige på ungefär medel i de här sammanhangen.

Rejäl förbättring

Astrid Pettersson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, om matematik:

- Det är nu ett ökat kunskapsfokus och väldigt fokus på matematik. Det är en signifikant skillnad, säger hon om resultatförbättringen.

ANNONS

Det som sticker ut just när det gäller matematiken är att förbättringen skett över hela gruppen, såväl bland låg- som högpresterande elever. I snitt är det en förbättring med 16 poäng jämfört med Pisa 2012.

TT: Är du överraskad över att Pisa-resultaten nu lyfter?

- Sämre kunde de inte bli.

Fakta: Sveriges förbättring

Läsförståelse. Eleverna presterar i snitt 500 poäng – en förbättring med 17 poäng jämfört med Pisa 2012. Sveriges resultat är högre än OECD-genomsnittet.

Matematik. Eleverna presterar i snitt 494 poäng – en förbättring med 16 poäng jämfört med Pisa 2012. Sveriges resultat ligger på OECD-genomsnittet.

Naturvetenskap. Eleverna presterar i snitt 493 poäng. Det är en uppmätt förbättring med 9 poäng sedan PISA 2012 men uppgången är inte statistiskt säkerställd. Sveriges resultat ligger på OECD-genomsnittet.

Källa: Skolverket

ANNONS