Säkerhetspolisen talar sedan en tid tillbaka om ett nytt normalläge, som innebär att spionaget mot Sverige trappats upp. Klas Friberg pekar ut tre länder som särskilt aktiva: Ryssland, Kina och Iran.
- Vi har kommit upp på en hög nivå i det här nya normalläget och under överskådlig tid ser jag inte att vi kommer att komma ifrån denna höga nivå, säger Klas Friberg.
Året som gått visar att det finns skäl att vara bekymrad, anser han.
- Det blev tydligt tidigt i år (2018) med mordförsöket på far och dotter Skripal, där Ryssland med hjälp av sina agenter planerade och genomförde ett attentat mot dem. Det visar ju vad de är beredda till, inte bara inhämta underrättelser utan också begå allvarliga brott, säger Klas Friberg.
Hänsynslöshet
I mars förgiftades den ryske ex-agenten Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripal av nervgiftet Novitjok i brittiska Salisbury. De återhämtade sig senare. En kvinna som senare kom i kontakt med en parfymflaska där giftet misstänks ha förvarats avled av sina skador.
Ryssland har nekat till anklagelserna.
Säpochefen berättar att Sverige samarbetade med engelsmännen i utredningen.
- Men vad vi kunde bidra med vill jag inte uttala mig om, säger han.
Det finns fler varningslampor som blinkar. I oktober grep Säpo en person, tillhörande ett annat lands underrättelsetjänst, i Göteborg – misstänkt för att ha planerat ett mord på exiliranier i Danmark.
- Det är också ett bevis på aktiva statliga aktörer som planerar och är beredda att genomföra mord, i detta fall i Danmark, som visar att det finns en hänsynslöshet hos de här aktörerna.
TT: Är det något som skulle kunna ske på svensk mark också?
- Det går inte att utesluta, säger Klas Friberg.
- Det är en utgångspunkt för oss, erfarenhetsmässigt och historiskt vet vi att de är beredda till det.
Varit naiva
Samtidigt brister Sveriges skydd mot spionage- och underrättelsehotet i dag i många delar, varnar Säpochefen.
- Vi har varit naiva i Sverige. Vi brukar prata om att vi har ett gap, där digitaliseringen har ökat kraftigt men säkerheten kring digitaliseringsvågen inte har följt med. Det gapet måste täckas.
Att minska sårbarheterna är inget Säpo kan fixa själv – alla myndigheter, verksamheter och företag som hanterar skyddsvärd information måste bidra.
- Det är ett: den fysiska säkerheten, två: säkerheten kring personer som hanterar känslig information eller känsliga system och tre: it-säkerheten. Allt det här behöver vi förbättra, säger Friberg.
I år skärps säkerhetsskyddslagen, med tydligare och mer omfattande krav på organisationer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Samtidigt får Säpo nya möjligheter att utöva tillsyn när man blir samordnare för andra tillsynsmyndigheter. Även företag kan beröras indirekt av Säpos tillsyn.
TT: Vilka företag eller branscher är det som är intressanta?
- För oss är det finansbranschen och olika typer av verksamheter som hanterar infrastruktur; vägar, vatten och el, säger Friberg.
Rättad: I en tidigare version angavs fel år på två ställen.
Fakta: Underrättelsehotet
Säkerhetsläget har försämrats och hoten mot Sverige är större än de varit på många år.
Ryskt spionage utgör det största underrättelsehotet mot Sverige.
Andra statliga aktörer som bedriver underrättelseinhämtning i Sverige är Iran och Kina. Iran i syfte att ha kontroll över iranier i Sverige, Kina dels för att bedriva industrispionage med målet att komma över spetsteknologi, dels för att övervaka vad man ser som hot mot staten.
Underrättelsehotet mot myndigheter och verksamheter i Sverige är omfattande och målinriktat. Angriparna vill komma åt information som är vital för demokratins funktioner. Det kan handla om till exempel politiskt beslutsfattande, finansiell data som värdepapper och finansutveckling eller fakta om infrastruktur såsom elförsörjning och vattentäkter. Målet är inte alltid att använda informationen omedelbart, utan den kan användas i ett senare skede.
Källa: Säpo
