Fyndet gjordes när muren vid Lena kyrka skulle renoveras.
- Det är en sten från den klassiska runstensresarfasen under 1000-talet, säger Robin Lucas, arkeolog på Upplandsmuseet.
Stenen, som är 30 gånger 35 centimeter stor, har fyra bevarade runor inristade: "an ua". Inget av orden är komplett, men kan möjligen utläsas som "...(h)an blev...".
Trots att Uppland är Sveriges i särklass runstensrikaste län – över hälften av landets runstenar finns här – har endast ett runstensfragment av kalksten hittats i länet tidigare, också det i Lena kyrka.
- I Uppland är det mycket ovanligt med kalksten i runsten. Granit dominerar. I områden som har mycket kalksten, som Gotland och Öland, är det vanligare. Men kalksten förekommer naturligt i Uppland, så den kan mycket väl komma härifrån, säger Robin Lucas.
På det tidigare funna fragmentet, som enligt Lucas är försiktigt daterat till mellan sent 1000-tal och tidigt 1100-tal, finns delar av en längre inskrift bevarad: "...Åsbjörn och...land. Gud svike dem som sveko honom."
Arkeologerna ska nu undersöka det nyfunna fragmentet – som de misstänker hör ihop med det gamla.
Fakta: Runstenar
Mellan sent 900-tal och tidigt 1100-tal reste många svenskar minnesstenar med runinskrifter när en släkting dött.
Det finns exempel på äldre runstenar – bland annat Rökstenen i Östergötland från 800-talet, och stenar med den så kallade urnordiska runraden, som tros vara resta mellan 400- och 700-talet.
För att så många som möjligt skulle se den fint ristade stenen restes den oftast vid vägkanter och vattenleder där många passerade.
Det finns ingen förklaring till varför runstensresning var så vanlig under perioden. Ibland har stenarna dock fungerat som arvsdokument, där man kan läsa vem som ärvt den dödes gård och saker.
Källa: Riksantikvarieämbetet
