Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Under tisdagsförmiddagen röstar riksdagen om statsministerposten – vilket kan innebära slutet för Stefan Löfven som statsminister. Bild: Henrik Montgomery/TT

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Riksdagen röstar om Stefan Löfven

    Stefan Löfven röstas bort som statsminister – det står klart efter riksdagens omröstning gällande statsministerposten. 204 riksdagsledamöter röstade nej till Löfven som statsminister. Omröstningen blir startskottet för det svåra arbetet för att få till en ny regering.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Som väntat röstade en riksdagsmajoriteten mot Löfven som statsminister. Röstsiffrorna blev 142 för Löfven och 204 mot.

    Hade Löfven fått färre än 175 röster emot sig hade han klarat sig. Men Alliansen och Sverigedemokraterna hade tillsammans 204 röster.

    – För Alliansen är det uppenbart att Sverige behöver en ny färdriktning och därmed en ny regering, sade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson inför omröstningen.

    "Lätt att rösta ned"

    Socialdemokraternas Anders Ygeman uppgav att det "må vara lätt att rösta ned en regering", men att det blir svårare att tillsätta en ny utan stöd från Sverigedemokraterna. Han ansåg att det rimliga är att Löfven som ledare för det största partiet fortsätter som statsminister.

    – En statsminister från det näst största partiet i det minsta blocket kommer att vara beroende av Sverigedemokraterna i varje blockskiljande omröstning, sade Ygeman.

    Vänsterpartiets Mia Sydow Mölleby gick upp i talarstolen och anklagade Alliansen för att vilja avsätta Löfven utan att ha ett alternativ.

    – Det är djupt oansvarigt, sade hon.

    Väntas leda övergångsregering

    Efter att Löfven röstades ned i riksdagen skulle han lämna in sin avskedsansökan till riksdagens talman Andreas Norlén. Talmannen väntas be Löfven stanna kvar på sin post för att leda en övergångsregering i väntan på att en ny regering kan tillträda.

    En övergångsregering förväntas inte ta några politiska initiativ, utan bara sköta löpande ärenden.

    Statsministeromröstningen är startskottet för komplicerade regeringsförhandlingar. De inleds med att talmannen träffar partiledarna en och en för att sedan ge uppdraget att bilda regering till den som har bäst förutsättningar för det. När de samtalen inleds har talmannen ännu inte gett besked om. Det kommer dock att ske mycket snart.

    När regeringsbildaren, sannolikt efter flera veckor, redogör för läget hos talmannen, kan talmannen därefter inför riksdagen föreslå att den partiledaren utses till statsminister.

    Godkänns inte statsministerkandidaten av riksdagen har talmannen ytterligare tre försök på sig. Därefter ska extraval utlysas.

    Stefan Löfven fick frågan inför omröstningen om hur det känns att bli nedröstad.

    – Det är helt enligt demokratins regler.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.