Åsa Regnér. Arkivbild.
Åsa Regnér. Arkivbild.

Regnér ändrar inte assistansorder

Behoven hos funktionshindrade kommer i andra hand när regeringen vill bromsa kostnaderna för den personliga assistansen, hävdar kritiker. Men regeringen ändrar inte ordern till Försäkringskassan om att "bryta utvecklingen" med det ökande antalet timmar.

ANNONS
|

- Det jag och regeringen vill är att personer med stora behov ska få dem tillgodosedda när kraven enligt lagen är uppfyllda. Men vi vill inte att stora ekonomiska intressen ska kunna använda de här omfattande medlen till andra saker, som reklam, sponsring och fler konsulter, säger Åsa Regner (S), barn- och äldreminister och det statsråd som ansvarar för lagstiftningen som rör den personliga assistansen.

ANNONS

Hon framhåller att det är 30 miljarder, en summa som fördubblats på femton år, det handlar om.

Regnér (S) uttalar sig efter ett möte i riksdagens socialutskott, tillsammans med Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler. De kom för att svara på frågor om hur de ser på villkoren för de cirka 16000 funktionshindrade som har rätt till assistans, om utvecklingen, kritiken om hårdare bedömningar och regeringens sparförslag.

Inga löften

Utskottets ordförande, Emma Henriksson (KD), konstaterar att vare sig Regnér eller Begler gav några utfästelser. Riksdagens möjligheter att göra något i ärendet är små eftersom det handlar om direktiv som regeringen ger till en myndighet, inte ett lagförslag som ska behandlas.

Henriksson säger sig vara mycket bekymrad över att, som hon uppfattar det, många av dem som är beroende av assistans oroar sig över en hårdnande attityd från Försäkringskassan, utan att det ens har skett några lagändringar.

Hon tror att signalpolitik från regeringens sida, till exempel tal om behov av att få ner kostnaderna och att pengar används fel, spelar stor roll.

- Vi vet från andra områden inom socialpolitiken att det påverkar hur det blir, säger Henriksson.

ANNONS

Hårda bedömningar

I regeringens direktiv till Försäkringskassan för år 2016 står det att myndigheten ska bidra till att "bryta utvecklingen" av det ökande antalet timmar som beviljas för assistans. Oppositionen, organisationer som företräder funktionshindrade och personer som drabbats hävdar att det har lett till hårdare bedömningar från kassan, med svåra följder för den som får avslag eller färre timmar.

Fakta: Assistansersättning

Lagstiftningen bakom assistansen infördes 1994 och kostnaderna för de stöd den ger rätt till har ökat år efter år. 1994 hade 6100 personer assistansersättning. Tjugo år senare var de 16400.

Den aktuella siffran för oktober i år är enligt Försäkringskassan knappt 15800. Det innebär en minskning med cirka 300 personer sedan januari i år.

Under samma tid har kostnaderna ökat år från år, trots att antalet personer som beviljas ersättning inte har ökat så mycket de senaste fem, sex åren. Mellan år 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period.

Hälften av ökningen beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 har fått rätt att behålla assistans.

Källa: Regeringskansliet, Försäkringskassan

ANNONS