Det var i juli 2015 som Gällivare tingsrätt slog fast att Girjas sameby ska ha rätt att bestämma över jakt och fiske i sitt fjällområde. Domen har överklagats av staten. Arkivbild
Det var i juli 2015 som Gällivare tingsrätt slog fast att Girjas sameby ska ha rätt att bestämma över jakt och fiske i sitt fjällområde. Domen har överklagats av staten. Arkivbild

Rättsmål sätter åter ljuset på ordet lapp

Girjasmålet sätter återigen användningen av ordet "lappar" i fokus. Redan första dagen i rätten väckte begreppet debatt. Svenska samernas riksförbund anser att politiska värderingar inte hör hemma i fallet.

ANNONS
|

Första hovrättsdagen inleddes med att en av statens advokater förklarade varför begreppet "lappar" används i målet.

- Låt mig en gång för alla slå fast att staten inte kallar samerna för lappar, säger advokat Hans Forssell i rätten, enligt Sameradion och SVT Sápmi.

Enligt honom beror svårigheten med terminologin på att "lappar" tidigare var den officiella benämningen på samer.

ANNONS

- Det är omöjligt att undvika sådana termer i en tvist som i stor utsträckning handlar om förhållanden under tidigare århundranden.

Men om ordet används felaktigt kan det såra människor, var rättens ordförande, hovrättespresidenten för Övre Norrland, tydlig med.

- I en rättegång ska vi ha ett värdigt språkbruk som inte sårar någon. Om ni använder lappar så får ni förklara det varje gång, säger Margareta Bergström.

Svenska samernas riksförbund går längre än så.

- Jag tycker staten ska förhålla sig till vad det handlar om, en fastighetsrättslig tvist, i stället för att lägga in politiska värderingar. Vi tycker att staten borde tona ner en politisk debatt. Staten är faktiskt i mångt och mycket mer politiska i dag än vad man var förut, säger förbundets jurist Jenny Wik Karlsson.

ANNONS

Hon förklarar vidare varför begreppet har en negativ innebörd.

- Därför att folk har använt det för att beskriva samer som lägre stående än svensken. Det finns mycket i historien, säger hon.

TT

Bakgrund: Girjasmålet

Sedan 1993 har allmänheten haft möjlighet att jaga i större delen av den svenska fjällkedjan. Länsstyrelserna administrerar tillstånd och återrapportering.

Den fria småviltjakten har lett till upprepade protester från samiskt håll. Bland annat har samerna hävdat att de är bäst lämpade att avgöra var jakt kan ske utan att störa renarna.

Girjas sameby, med stöd av Svenska samernas riksförbund, stämde staten i maj 2009. Rättegången i Gällivare tingsrätt hölls sex år senare, försommaren 2015.

Girjas krävde att ensamt få styra över jakten och fisket inom samebyns område ovan odlingsgränsen, vilket tingsrätten biföll. Men staten har överklagat domen, och rättegången väntas pågå fram till den 13 december

Girjas är en fjällsameby i Gällivare kommun, med 32 registrerade renskötselföretag. Det aktuella området är drygt 3562 kvadratkilometer stort (något större än Gotland).

Källa: TT:s arkiv

ANNONS