Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

180625-nathat-697490_se.gp_1.jpg
Många unga som kommenterar politik på nätet har upplevt hat och hot. Arkivbild.

Rädsla för näthat tystar unga röster

Riksdagsvalet är nära och politiksnacket trappas upp på sociala medier. Men många unga, speciellt unga kvinnor, vågar inte ge sig in i debatten – av rädsla för näthat.

"Jävla fitta", "hora", "du borde våldtas" eller "jag vet var du bor".

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

För 22-åriga Emelie Pettersson är det här vanliga meddelanden att hitta i inkorgen sedan hon kommenterat politik på nätet.

- Det är alltid samma, vanliga skällsord som man får höra när man är ung och tjej, säger Emelie Pettersson.

Och hon är inte ensam. I Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet – valspecial 2018” uppger 14 procent av internetanvändarna att de någon gång utsatts för näthat.

Yngre personer och framförallt yngre kvinnor är överrepresenterade. Hos åldersgruppen 16–25 år har 38 procent av kvinnorna utsatts.

Hårdare klimat i valtider

För de som uttrycker sin politiska åsikt på nätet är siffran ännu högre: 61 procent.

- Klimatet har alltid varit hårt, men det har definitivt blivit värre nu när det närmar sig valet. Folk blir hungrigare på att kommentera för att kunna påverka valutgången, säger Emelie Pettersson från Västerås.

Hon kommenterar själv ofta inlägg som handlar om politik både på sociala medier och under artiklar.

- Jag känner att jag måste göra min röst hörd och säga emot när folk skriver saker som inte stämmer eller är elaka mot andra. Men vissa går på riktigt hårt tillbaka, jag tror att de vill skrämma upp en.

"Extremt obehagligt"

Hon berättar att det ibland kan bli "extremt obehagligt". Personer skriver till hennes privata inkorg, skickar bilder på hennes adress och hotar med skällsord.

- Jag vill inte sitta där och höra pling från telefonen när det bara är massa skit och hat. Så ibland blir man bara trött och känner att det inte är värt att kommentera, säger hon.

I undersökningen framkommer det att 30 procent av 16–25-åringarna som använder internet har anmält inlägg på grund av hårda ord, hat eller hot under det senaste året. Men trots att många anmäler, säger Emelie Pettersson att det känns som att "det inte hjälper".

- Jag har också anmält x antal inlägg. Men på Facebook kommer man inte riktigt någonstans. Speciellt om det handlar om troll, då kan man inte ens anmäla till polisen för de har ju inga riktiga namn, säger hon.

Gubbar värst

Medelålders män är de som beter sig värst bakom datorskärmarna när det diskuteras politik, enligt Emelie Pettersson.

- Jag vill inte säga att medelålders gubbar är en förlorad generation, men det känns lite så när man läser vissa kommentarer. Oavsett hur mycket man försöker argumentera så får man bara "lilla gumman, du vet ingenting" tillbaka.

Bland dem som någon gång har utsatts för näthat har närmare hälften även avstått från att uttrycka politiska åsikter på nätet – statistik som får Emelie Pettersson att tro att trollen får precis som de vill:

- Jag känner att jag är härdad, men jag är orolig för de som inte vågar kommentera längre. Speciellt i valtider är det viktigt att vi gör våra röster hörda. Det är inte vi unga som ska tystas.

Fakta: Mer från studien

TT

70 procent av svenskarna tar del av politisk information på internet, var femte har uttryckt en politisk åsikt och 15 procent har deltagit i en hashtagg-kampanj som #Metoo det senaste året.

Varannan anser att internet gör det enklare för fler att delta och engagera sig i politiken. Siffran är högre bland förstagångsväljare där två av tre (67 procent) anser det. Var femte svensk internetanvändare har uttryckt åsikter om politik på internet det senaste året, förra valet var motsvarande siffra 13 procent.

Källa: Internetstiftelsens nya rapport ”Svenskarna och internet – valspecial 2018”.

Mest läst