Många kommuner knorrar och har helt slagit till bromsen. Sämst generellt är kommunerna i Stockholmsområdet och i Skåne där bostadsbristen är den huvudsakliga orsaken. Samtidigt tar flera kommuner emot långt fler än vad de behöver enligt den sedan i mars nya bosättningslagen som tvingar alla kommuner att solidariskt ställa upp för att möta fjolårets enorma flyktingvåg.
Söderhamn har hittills i år tagit emot mer än tre gånger fler än vad staten anvisat. Och ovanpå det har många flyktingar kommit via andra kanaler. Kommunalrådet Sven-Erik Lindestam tror att den egna kommunen ligger i Europatopp, omkring 1900 mottagna totalt sett i relation till kommunens storlek på 25600 invånare.
- Bakgrunden är rent allmänmänsklig, men också att det finns ett behov av människor. De svenskfödda kommer inte att räcka till för att klara arbetskraftsbehovet, säger han.
Hukar inte
Och så ser det ut på många mindre orter ute i landet som brottas med fallande födelsetal.
Men precis som på många andra ställen har han en mer avvisande opinion att förhålla sig till. I Söderhamn röstade 16 procent på Sverigedemokraterna i förra valet.
- Jag hukar inte för en främlingsfientlig opinion, säger Lindestam.
Han tror inte att alla som röstar på SD är rasister.
- Jag vet att det handlar om ett utanförskap, ett missnöje mot etablissemanget, säger han.
Stor bostadsbrist
Svårigheten för de flesta kommunerna som inte klarar av åtagandet handlar om bostadsfrågan.
- Vi hör ju att många kommuner har svårt att leva upp till kommuntalen. Jag hör också att kommuner jobbar hårt för att klara av kommuntalen. Vi utgår från att kommunerna gör vad de kan, säger Roy Melchert, enhetschef på Arbetsförmedlingen med ansvar för integrationen.
I dagsläget är det bara ett 50-tal av kommunerna som lyckats nå sina kvoter.
- Att det är en bit kvar beror också på att den fördelning av antalet flyktingar man ska ta emot har en tyngdpunkt mot andra halvan av året, säger Roy Melchert.
Back från början
Så är det i Gällivare som hamnar sist på listan över kommuner som tagit emot lägst andel av kravet. Där krockar bostadsbristen med gruv- och bostadsflytt.
- Egentligen behöver vi personerna, så det här är olyckligt, säger kommunalrådet Jeanette Wäppling (V).
Det lär inte bli enklare nästa år, vare sig i Gällivare eller någon annanstans. Då har regeringen beslutat att anvisningarna av asylsökande till kommunerna totalt ska öka från årets 21700 till 30600 personer, en ökning med 40 procent. Många kommuner kommer att ligga back redan innan 2017 börjar, det vill säga kommunen tvingas ta med sig årets underskott till nästa år.
- Det blir svårt. Vi har ju dessutom ett åtagande att emot fler, från 55 till 80, säger Wäppling.
Fakta: Kraftig ökning
Bosättningslagen gäller från 1 mars 2016 och innebär att alla kommuner ska hjälpa till att ta emot flyktingar. Varje kommun har en kvot att leva upp till. Lagen är tvingande men det finns inga sanktioner.
I år ska 21072 nyanlända anvisas till landets kommuner. Nästa år stiger den totalsiffran till 30600, enligt tidigare regeringsbeslut.
Regeringens tvingande kommunfördelning är främst bestämd utifrån befolkningsstorlek, arbetsmarknadsläget och hur många man tagit emot tidigare.
Ett 20-tal kommuner har inte tvingats ta emot några alls i år, i huvudsak beroende på att man gjort stora flyktingåtaganden sedan tidigare.
Vid sidan av bosättningslagen sker merparten av flyttströmmarna genom att de enskilda nyanlända själva väljer boende.
Källa: Migrationsverket