- Vi har haft konflikter i vårt land sedan självständigheten för 70 år sedan. Vi vet att vi fortfarande har mycket att jobba med. Vi har aldrig trott att vägen till fred och demokrati kommer att vara enkel, sade Aung San Suu Kyi på en presskonferens med statsminister Stefan Löfven (S).
Suu Kyi fick Nobels fredspris för sin demokratikamp 1991 och satt i husarrest i 15 år, till 2010, under militärjuntans tid. En långsam övergång från diktatur påbörjades. 2015 vann hennes parti valet, som bedömdes vara i stort sett demokratiskt och korrekt genomfört. För drygt ett år sedan tillträdde hon som ledare för Burmas regering, med titeln statskansler.
"En fientlighet"
Och sedan dess har glorian hamnat på sniskan. Suu Kyi har militären som överrock, och hon har i stort sett tigit om övergreppen mot rohingya i de västra delarna av Burma – förföljelser som bland andra FN-organet UNHCR kallat "medveten etnisk rensning". Kritiken har också kommit från regeringar, människorättsorganisationer, aktivister och andra.
I Stockholm undvek Suu Kyi först att nämna rohingya, som i Burma ses som olagliga invandrare från Bangladesh. Hon hänvisade till att det finns 130 etniska grupper i Burma.
Men sedan sade hon att staten, liksom tidigare FN-chefen Kofi Annan, utreder de rapporterade övergreppen på "ett rättvist sätt". När hon fick frågan om varför hon motsatt sig en utredning av UNHCR svarade hon:
- Det hade skapat fientlighet mellan olika delar i samhället.
Stillhet och skärpa
Suu Kyi talade med en kombination av stillsamhet och skärpa i röst och blick.
- Att lagstifta om människors rättigheter är enkelt. Men att skapa en kultur där människor lever i harmoni med varandra, och lära sig att lösa sina konflikter genom förhandlingar och kompromisser, är betydligt svårare. Det är den utmaningen vi står inför.
Löfven tog vid mötet med Suu Kyi upp läget för rohingya, och lyfte vikten av mänskliga rättigheter och att brott mot dessa straffas.
Men mötet var också en förövning till den nya femåriga landstrategi för Burma som regeringen vill ha på plats från 2018. Där ingår att öka biståndet från omkring 150 miljoner per år, till 200–300 miljoner kronor årligen. Fokus ska vara på fredlig lösning av de många etniska konflikterna, på kvinnor och kvinnor och barns hälsa samt fria medier.
"Är övertygad"
Regeringen vill också "bredda relationerna" på områden som handel, kvinnors rättigheter och utbildning.
- Vi ser det som fält där vi kan samarbeta, sade Löfven.
Också i andra delar av Burma pågår konflikter, och genom åren har "många misstag" begåtts under decennierna av stridigheter i landet, enligt Suu Kyi. Men samtidigt är det viktigaste nu att se framåt, framhöll hon.
- Jag är övertygad om att vi kommer att uppnå fred, av det enkla skälet att en majoritet av vår befolkning vill ha fred.
Fakta: Burma
Burma, även kallat Myanmar, har cirka 54 miljoner invånare.
Det ligger i Sydostasien, med kust mot Indiska oceanen och Bengaliska viken.
Det gränsar mot Bangladesh och Indien i nordväst, Kina, Laos och Thailand i öst.
Huvudstaden heter Naypyidaw.
Ett av världens fattigaste länder. Drygt 30 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, ytterligare en tredjedel strax över.
Landet var brittisk koloni från 1800-talet till 1948.
Militären tog makten 1962 och höll landet i diktatur till 2010.
Många etniska, väpnade konflikter har härjat, och härjar, landet.
En av de allvarligaste konflikterna nu gäller den muslimska minoriteten rohingya i delstaten Rakhine. Förtrycket av rohingya och övergreppen är omfattande och har väckt stor uppmärksamhet. Denna grupp är mycket illa sedd i Burma och konflikten skärptes 2016 efter gerillaöverfall på polisstationer.
Mest kända medborgaren är troligen Aung San Suu Kyi, fredspristagare 1991, nu statskansler (i praktiken ledare för regeringen) och utrikesminister sedan valet 2015 och tillträdet 2016. Partiledare för NLD, som vann valet 2015.
Källa: Landguiden, UI.
