Hur var det att göra reportaget?
- Svårt och intressant. Alla människor vill ju inte berätta vad de röstar på och att hitta SD-sympatisörer är extra svårt. Mot den bakgrunden tycker jag att det var starkt av dem som valde att prata med oss och jag tycker också att de var väldigt öppna med sin egen situation och hur de resonerade om politiken.
- Sedan var det väldigt speciellt för mig personligen att åka till Dals Rostock som journalist. Jag flyttade hemifrån redan som 16-åring för att gå på gymnasiet 40 mil bort och även om jag varit där en del sedan dess, så fick jag se min uppväxtmiljö på ett annat sätt och med andra ögon än tidigare.
Vad har du fått för respons efteråt?
- Väldigt mycket, framförallt via mejl och sociala medier, och väldigt positiv. Det verkar som att många tycker att det är befriande att någon faktiskt pratat med folk som sympatierar med Sverigedemokraterna – istället för att själv försöka ge svar på varför partiet gått framåt som det gjort. Även om de personer jag träffat inte kan tala för några andra än sig själva, så kan de i alla fall göra det.
Kommer flyktingarna att tas emot väl i Dals Rostock, tror du?
- Jag tror det. Det gamla sanatoriet i Kroppefjäll ligger väldigt naturskönt och det är en fin anläggning. Mikael Olsson som driver boendet har som målsättning att det ska bli landets bästa asylboende, och när jag pratade med honom sa han att det kräver acceptans från och goda relationer till lokalbefolkningen och föreningslivet. Så det är någonting de jobbar på. Trots att många på orten röstat på SD är det väldigt få som markerat missnöje mot asylboendet direkt.
Längtar du tillbaka?
- För mig ligger ett romantiskt skimmer över Dals Rostock som jag såg det som 10-12-åring, när de bröt lektionerna på skolan så att vi kunde se Stenmark åka, när Patrik Persson satte upp en lapp med laguttagningen till nästa match med KIF:s P12-or på skolans anslagstavla och när brorsan och jag gick upp till tjärnet och fiskade med våra kompisar. Dals Rostock kommer nog aldrig att bli så bra som det är i mitt minne – så, nej.
- Dessutom tror jag att samhället mådde bättre då, och att det fanns en annan framtidstro. Då byggdes det ett nytt bostadsområdet i samhället, nu finns det gott om hus som är till salu sedan länge.
