Studien är genomförd av Hjärt-lungfonden och bygger på enkäter och hälsoundersökningar av 5200 Malmöbor i åldern 50–64.
- Vi har sett ett ganska tydligt mönster mellan hur nöjd man är med livet och hjärt-kärlhälsa, säger Gunnar Engström, professor i medicinsk epidemiologi vid Lunds universitet, som ansvarat för studien.
Påverka själv
Hjärt- och kärlsjukdomar beror på många faktorer, men just personlighetsfaktorer är förbisedda, enligt Gunnar Engström.
- Det finns hundratals riskfaktorer, men hjärt-kärlhälsa är definitivt något man kan påverka själv.
Att livsstilen påverkar risken för hjärt-kärlsjukdomar är känt sedan länge. Men studien visar alltså att inställningen till livet kan påverka hälsan. Andelen personer med kalk i kranskärlen var elva procent fler i gruppen som var minst nöjd med livet, jämfört med gruppen som var mest positiv.
- Vi ser helt enkelt ett samband mellan en optimistisk livsstil och hjärt-kärlhälsa, säger Gunnar Engström.
Personerna fick svara hur väl de instämde med påståenden som "Det mesta i mitt liv är nära mitt ideal", "Jag är nöjd med mitt liv" och "Om jag skulle leva livet igen skulle jag inte förändra någonting". Undersökningen skiljer inte på optimism och pessimism, men Gunnar Engström menar ändå att lägre optimism påverkar hjärt-lunghälsan.
Fler riskfaktorer
- Vi har använt dimensionen att vara optimistisk. Men att inte vara optimistisk är ju rätt nära pessimistisk och de med mindre optimistisk inställning till livet får en sämre hjärt-lunghälsa.
Frågor om stress fanns också i frågeformuläret och hör till det som väckt följdfrågor efter studien.
- Riskfaktorerna kan ibland förstärka eller släcka varandra och det intressanta är att titta vidare på hur mycket som är en direkt effekt av optimismen. För att halvera sjukligheten ytterligare en eller två gånger finns det all anledning att titta på hur psykologiska faktorer kan hanteras, säger Gunnar Engström.
