- Vi har sett enorma effekter i våra utredningar, vid brott som inte hade kunnat klaras upp på andra sätt. Det har varit ärenden som har varit viktiga att få en dom i, och som har inkluderat viktiga personer att få bort från de här platserna, säger Christoffer Bohman, biträdande lokalpolisområdeschef i Rinkeby i västra Stockholm.
Det han talar om är hur polisens övervakningskameror som sedan i våras sitter uppe i Stockholmsstadsdelarna Tensta, Rinkeby och Husby har påverkat kriminaliteten i området. Totalt har länsstyrelsen gett klartecken till 55 kameror på 33 platser, trots att man vanligtvis är restriktiv när det gäller övervakning av exempelvis trottoarer, gator och torg.
"Systemhotande"
Men i beslutet framgår att det här inte är en vanlig situation. Det står bland annat att brottsligheten i områdena enligt polisen är "exceptionell och systemhotande", att narkotikaförsäljning sker öppet och att det är vanligt med exempelvis skadegörelse, stenkastning och hot och våld mot blåljuspersonal. Både boende, myndighetspersonal och näringsidkare upplever områdena som otrygga.
Kameraövervakning finns också i stadsdelen Araby i Växjö samt i Göteborg och Malmö.
- Om vi lyckas få bort kriminaliteten från de här platserna är det en vinst, för då kan vanliga hederliga människor ta tillbaka det offentliga rummet, säger Joakim Söderström, nationellt ansvarig för polisens allmänna kameraövervakning.
Från politiskt håll har det framförts förslag om att förenkla polisens övervakning, exempelvis genom att ersätta tillståndsplikten med en anmälningsplikt. Men det räcker inte, anser Söderström. Polisen vill slippa anmäla och i stället själv ha en förteckning över alla kameror, så att tillsynsmyndigheten kan granska användningen.
Behövs fler
- Det som är problematiskt med om det ska anmälas till någon annan, och det ska motiveras, är att det finns en överhängande risk att det kommer att motsvara nuvarande tillståndsförfarande och bli onödigt betungande. Fokus bör ligga på att personuppgifterna behandlas korrekt, inte på kontrollerande administration, säger Söderström.
Behovet av kameror är stort och eftersatt och därmed är det troligt att antalet poliskameror behöver växa kraftigt de närmaste åren om förfarandet blev enklare, enligt Söderström.
- Det är inte omöjligt att vi kommer att växa till 1500 kameror spridda på Sveriges yta om tre år, och någonstans där skulle behovet vara täckt. Då har vi täckt de särskilt utsatta områdena och de platser som är särskilt utsatta i samband med terrorangrepp och liknande.
5000 i tunnelbanan
Det kan låta mycket, men det bör sättas i relation till att det bara i Stockholms tunnelbana sitter cirka 5000 kameror uppsatta, poängterar Söderström.
Kamerorna i Tensta, Husby och Rinkeby har fått tillstånd att sitta uppe under en femårsperiod. Målet är egentligen att få bort dem, enligt Christoffer Bohman.
- Vi har ju kameror för att inte behöva ha kameror. Det är en del av arbetet där vi ska trygga samhället, och göra det så tryggt att vi inte behöver dem, säger han.
Fakta: Kameraövervakning
I somras presenterades en statlig utredning där förslag på en ny kamerabevakningslag framfördes. Den nya lagen skulle bland annat innebära att möjligheterna att kamerabevaka utökas. Den generella tillståndsplikten och anmälningsskyldigheten avskaffas, för bland annat butiker, idrottsarenor och lokaler för religiöst bruk.
Begränsat tillståndskrav ska gälla för myndigheter på platser dit allmänheten har tillträde, som skolor, kollektivtrafik och sjukvård. Det ska bli ökade möjligheter att få tillstånd för att kamerabevaka exempelvis brottsutsatta platser.
Nyligen aviserade regeringen att man kommer att tillsätta en utredning som ska se över möjligheten att ersätta tillståndsplikten för polisen med en anmälningsplikt. Även Allianspartierna vill se den möjligheten.
Källa: Utredningen om kameraövervakning, med flera
