Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Olyckliga unga söker inte hjälp

Unga som mår dåligt söker inte hjälp. Bara en av tre som försöker ta sitt liv har tidigare haft kontakt med vården, visar en ny studie. Nu kräver forskare mer resurser för ungdomar i riskzonen.
Antalet självmord i Sverige har gått stadigt nedåt de senaste 20 åren. Från drygt 2.000 om året vid 80-talets början till knappt 1.500 under 2002, inräknat fall där uppsåtet inte kunnat fastställas.
Men den positiva trenden gäller inte alla åldersgrupper. Bland de unga, mellan 15 och 24 år, har självmorden legat på ungefär samma nivå under hela perioden. Och bland unga kvinnor har självmordsförsöken ökat.

Drar sig för att söka hjälp
En stor del av förklaringen kan vara att ungdomar drar sig för att söka hjälp.
- De som skulle behöva söka hjälp känner att det är stigmatiserande och tabubelagt, att de inte vill bli förklarade som psykiskt sjuka. De kanske redan har uppfattats av omgivningen som problematiska på ett eller annat sätt, säger Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi.
Danuta Wasserman är verksamhetschef för Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. Där har man i en ny studie undersökt drygt 14 000 självmordsförsök. Medelåldern på personerna i studien var 19 år.
- Bara 30 procent av de som gjort självmordsförsök hade tidigare vårdats på sjukhus för psykiska besvär. De flesta skulle behövt ha en kvalificerad kontakt, antingen med en psykolog, kurator eller psykiater.

Föredrar ungdomsmottagningen
De som faktiskt söker hjälp vänder sig hellre till en ungdomsmottagning än ett sjukhus. På ungdomsmottagningen kan man också få till exempel sexuell rådgivning och det syns därför inte att man söker för psykiska problem. Danuta Wasserman anser att ungdomsmottagningarna bör byggas ut och också få en psykologisk och psykiatrisk kompetens. Hon efterlyser också fler kuratorer och psykologer i skolan.
- Det handlar mycket om pedagogisk hjälp. Hjälp att hantera vardagliga konflikter och lösa relationssvårigheter. Problem i relationen med föräldrar som skiljer sig eller har egna problem, och i relationer med andra unga.
Hon föreslår även utbildningsprogram och systematiska undersökningar inom skolan för att upptäcka de ungdomar som är i behov av hjälp. Men man bör inte göra sådana undersökningar utan att också kunna erbjuda stöd, därför måste resurserna komma först.

Nya läkemedel
Förklaringen till att självmord bland vuxna gått stadigt nedåt ligger bland annat i nya läkemedel.
- Vi har fått antidepressiva läkemedel med mindre biverkningar men som ändå är effektiva. Och de har ett större genomslag i de äldre åldersgrupperna av det enkla skälet att där är depressionerna lättare att diagnosticera, säger Jan Beskow, professor emeritus och forskare på suicid.
Förskrivningen av antidepressiva läkemedel femfaldigades mellan 1997 och 2001. Ökningen har fortsatt även till dags dato om än i något långsammare takt. Danuta Wasserman menar att det är svårt att särskilja betydelsen av de antidepressiva medlen från andra insatser, som en ökad medvetenhet om problemen och tidigare vårdinsatser i den process som kan sluta i ett självmord.

Större försiktighet
Antidepressiva läkemedel ges även till unga patienter, men där finns det en större försiktighet. Bland annat för att man ännu inte vet vad de gör med en växande person. Danuta Wasserman säger att det bara är en liten del av ungdomarna som behöver av antidepressiva läkemedel. Och då får man bäst resultat om de kombineras med olika typer av samtalsbehandling och noggrann uppföljning.
Folkhälsominister Morgan Johansson har nu fått i uppdrag av riksdagen att ta fram en plan för hur självmorden ska förebyggas.
Mest läst