Mer pengar till skolor med svårare utmaningar. Men frågan är om det har effekt. Arkivbild.
Mer pengar till skolor med svårare utmaningar. Men frågan är om det har effekt. Arkivbild.

Oklart om extrapeng gör svag skola starkare

Landets 25 största kommuner omfördelar flera miljarder kronor till sina grundskolor utifrån elevernas sociala bakgrund. Men de få uppföljningar som gjorts har inte visat på några positiva effekter. Enligt pedagogikprofessor Jan-Eric Gustafsson kan en förklaring vara att utsatta skolor inte lyckats med det viktigaste: rekrytera de mest erfarna lärarna.

ANNONS
|

De 25 storkommunerna omfördelar totalt 3,5 miljarder kronor till sina skolor, beroende på skolornas socioekonomiska förutsättningar. Mellan 5 och 18 procent av skolbudgeten viks till denna omfördelning, visar en kartläggning Dagens Samhälle gjort. Tidningens undersökning visar också att kommunerna inte vet så mycket om effekterna. De få uppföljningar som gjorts har inte kunnat visa några positiva trendbrott. I Stockholm sjönk i stället resultaten på de skolor som fick störst ersättning.

Tidningen påpekar att elevomsättningen kan vara stor på skolor i socioekonomiskt svaga områden, och att det därför kan vara svårt att dra säkra slutsatser om sambandet mellan förstärkningar och resultat.

ANNONS

Bästa lärarna

Kommunerna är skyldiga att kompensera "problemskolor" med mer resurser. Och från och med nästa år fördelar regeringen ett nytt statligt bidrag för att öka likvärdigheten mellan skolor och huvudmän. På sikt handlar det om sex miljarder kronor per år.

Förslaget kommer ursprungligen från Skolkommissionen, där Jan-Eric Gustafsson var ordförande. Han tillstår att pengar i sig inte garanterar några resultat, utan hur de används.

- Där har forskningen tydliga besked att alla elever, och särskilt utsatta elever, gagnas av mängd och kvalitet i undervisningen, vilket innebär att de bör ha erfarna, meriterade lärare. I någon mening kan pengar ha en inverkan, i form av löner och arbetsvillkor för att locka dessa lärare. Men det är svårt, med tanke på lärarbristen.

Tar flera år

Han säger också att kompensatoriska åtgärder är ett långsiktigt projekt. Förbättrade resultat kan dröja flera år – förutsatt att åtgärderna är de rätta. Han påpekar vidare att det finns stora skillnader inte bara inom, utan också mellan olika huvudmän, vilket det nya statsbidraget ska utjämna.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) medger även han att mer resurser inte är en mirakelkur.

ANNONS

- Därför kommer vi att följa upp bidrag utifrån resultat. Samtidigt ska staten också gå in och jobba direkt med skolutveckling tillsammans med en huvudman eller skola. Det är viktigt att detta sker parallellt. I vår tar vi emot en skiss på hur en starkare regional statlig närvaro kan se ut, säger han.

TT

Fakta: Regeringens satsning

Regeringen avsätter från och med nästa år statliga pengar till skolhuvudmännen i syfte att öka likvärdigheten mellan skolor.

Med en infasning över tre år uppgår bidraget till sex miljarder kronor från och med 2020.

Bidraget ska fördelas så att resurserna viktas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund.

Bidraget ska vara villkorat så att pengarna leder till ökade insatser för jämlikhet, kunskapsutveckling och kvalitet i verksamheten.

Ett exempel på stora skillnader mellan skolor i samma kommun, hämtat från Dagens Samhälles sammanställning:

Hjulsta grundskola är den högstadieskola i Stockholm som får mest i tillägg utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund: 48000 kronor per elev.

Andel niondeklassare som blev behöriga till gymnasiet förra läsåret: 38 procent

Behöriga lärare: 67 procent

Elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning: 27 procent

Viktor Rydbergs skola får minst i socioekonomiskt bidrag: 1900 kronor per elev.

Andel gymnasiebehöriga: 100 procent

Behöriga lärare: 95 procent

Elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning: 82 procent

Källor: Budgetpropositionen för 2018 och Dagens Samhälle

ANNONS