Arbetet påbörjades för tre år sedan och fokuserar på tre grupper – Vit makt-miljön, den autonoma vänstern och den våldsbejakande islamismen.
Målet är bland annat att öka kunskapen om extremism som riskerar att leda till våld. Regeringen satsar 62 miljoner kronor under 2012-2014 i handlingsplanen.
Handlingsplanen riktar in sig på sex områden. Bland annat ska medvetenheten om demokratiska värderingar stärkas och regeringen vill öka kunskapen om våldsbejakande extremism. Arbetet med att förebygga att individer ansluter sig till våldsamma extremistgrupper ska stärkas och regeringen vill också fördjupa det internationella samarbetet.
Det ingår också en satsning på avhopparverksamhet.
Brigitta Ohlsson poängterade att det här inte är ett arbete enbart för staten utan för hela samhället. Bland annat får trossamfunden en viktig roll. Regeringen ger Nämnden för statligt stöd till trossamfund i uppdrag att inleda en utökad dialog med trossamfunden om demokratifrämjande arbete.
Forum för levande historia får i uppdrag att sprida metoder och arbetsmaterial för att stärka unga människors demokratiska värderingar.
För att förhindra att människor ansluter sig till våldsamma extremistgrupper får Ungdomsstyrelsen i uppdrag att fördela medel till organisationer som förebygger att människor går med i extremist rörelser eller organisationer som stöttar vid avhopp från extrema rörelser.
–Det är väldigt viktigt att vi tar det här problemet seriöst. Varje individ som hamnar i våldsbejakande extremistiska grupper är en för mycket, säger demokratiminister Birgitta Ohlsson till TT.
Frågan är då vilket hot de här grupperna egentligen utgör mot det svenska samhället.
–Det är inget avgörande hot i dag mot den svenska staten och samhället. Men vi har ett par hundra individer, som tillhör autonoma grupper, vitmakt-miljö eller våldsbejakande islamister, som vi måste ta oerhört seriöst.
Birgitta Ohlsson vill inte peka ut om det är någon av de grupperna som utgör ett större hot. Hon hänvisar till Säpo för riskbedömningar.
–Men vi har tagit fram rapporter kring de här tre grupperna och det är det den här handlingsplanen vilar på.
Hon framhåller särskilt det förebyggande arbetet som centralt, att arbeta mot skolan och utbilda lärare och nyckelgrupper i det civila samhället.
–Sedan brinner jag personligen mycket för avhopparverksamheten. Vi har en bra sådan i dag gentemot högerextremismen, men vi har inte det när det gäller autonoma grupper eller våldsbejakande islamister, säger Birgitta Ohlsson.
Hon avvisar kritiken från muslimska grupper att muslimer särskilt skulle pekas ut.
–Jag håller inte med. Det här är något som skiljer Sverige från många andra länder, att vi tar ett väldigt brett grepp när vi arbetar mot våldsbejakande extremism. Vi talar både om det som har politisk karaktär och det som kan vara religiöst influerat. Vi pekar inte ut någon speciell grupp utan baserar det hela på forskning och fakta.
Hon framhåller särskilt det förebyggande arbetet som centralt, att arbeta mot skolan och utbilda lärare och nyckelgrupper i det civila samhället.
Fatima Doubakil, talesperson på Muslimska mänskliga rättighetskommittén, kritiserar regeringens handlingsplan.
–Vi tror att den kommer att drabba de demokratiska fri- och rättigheterna, framför allt för svenska muslimer, säger hon på en presskonferens.
Hon menar bland annat att det finns ett problem med hur man ska definiera religiös extremism. Dessutom kritiserar hon ambitionen med en ökad samverkan mellan bland annat skola, kyrkor och polis för att hitta tecken på radikalisering.
–Vem definierar en radikal åsikt? Detta är farligt, det kan innebära åsiktsregistrering, säger hon.
Miljöpartiet välkomnar regeringens handlingsplan, men saknar delar i den.
–Även den våldsbejakande antimuslimska miljön borde finnas med i handlingsplanen. Vi vill också varna för att åtgärder för att förhindra radikalisering kan bli stigmatiserande och gränsa till åsiktsregistrering och bli ineffektiva eller kontraproduktiva, säger partiets talesperson Maria Ferm till TT.
Socialdemokraternas Morgan Johansson säger i en skriftlig kommentar att planen innehåller för mycket prat och för lite konkreta åtgärder. Regeringen borde inrikta sig på "massarbetslösheten" som skapar grogrunden, anser han.