Sot bildas vid ofullständig förbränning av biomassa (ved eller gödsel) eller fossila bränslen och är ett omfattande miljöproblem, framför allt i områden med helvit bakgrund som snö eller is.
- Det svarta sotet fångar upp solljuset och blir varmt, något man vet är en viktig orsak till avsmältningen av glaciärerna i exempelvis Himalaya, säger Örjan Gustafsson, professor vid Stockholms universitet.
Sotets ursprung har dock varit föremål för politiskt käbbel. Inte minst i just Himalaya och Tibet där Indien och Kina anklagar varandra. Detta i ett område som kallas för Asiens vattentorn och försörjer närmare två miljarder människor med färskvatten.
- Man har inte kunnat visa vetenskapligt var sotet kommer ifrån, säger Örjan Gustafsson.
Tekniskt svårt
Tillsammans med kinesiska kollegor har han nu använt en ny svensk metod som analyserar förhållandet mellan kolets tre olika isotoper (12,13 och 14). Resultatet blir ett kemiskt fingeravtryck som inte bara avslöjar sotets ursprung utan också från vilken region sotet kommer ifrån.
- Eftersom kol 14 är mest instabil har sot som har hög andel kol 14 ett ungt ursprung, som vedeldning eller gödselförbränning. Mycket kol 13, däremot, tyder på kolförbränning, säger Örjan Gustafsson.
Att analysera dessa isotoper i små sotpartiklar har varit tekniskt omöjligt förut, men i Nature Communications presenterar nu forskarna en kartläggning av sotet på tio otillgängliga platser i Himalaya och Tibet.
Jakbajs
Studien visar att sotet i Himalaya främst kommer från vedeldning i Indien, medan sotet på den Tibetanska högplatån härrör från förbränning av fossila bränslen i Kina. Sotet i Tibets inland, däremot, kommer huvudsakligen från förbränning av bajs från jakar, visar studien.
- Resultatet kanske inte överraskar någon, men för första gången finns nu ett vetenskapligt underlag som länderna kan ta ställning till, säger Örjan Gustafsson.
Nästa vecka presenterar forskarna en kartläggning av sotet i sibiriska Arktis, även den i Nature.
Fakta: Naturligt hinder
Himalaya är en bergskedja i södra Asien som bildades då den indiska subkontinenten drev norrut och kolliderade med Eurasien för cirka 50 miljoner år sedan.
Bergskedjan omges av ett stort antal glaciärer och kallas ibland för "den tredje polen", vid sidan av Arktis och Antarktis.
Bergskedjan har en djupgående inverkan på klimatet på den Indiska halvön och Tibetplatån. Exempelvis hindrar bergskedjan kalla torra arktiska vindar från att blåsa in på halvön, vilket gör Sydasien mycket varmare än motsvarande temperaturregioner på andra kontinenter. Dessutom bildas en barriär för monsunvindarna. Bergen har också utgjort ett naturligt hinder för människor och kulturer.
Källa: Nationalencyklopedin, med flera.
