- Det här spelet med olika förslag om hur man ska göra med budgeten än hit och än dit, det ger jag inte mycket för, säger statsminister Stefan Löfven (S).
C-ledningens nya strategi går ut på att försöka fälla enskilda delar av regeringens höstbudget i riksdagen. Partiet vill i första hand stoppa att fler ska betala statlig skatt, skärpta skatteregler för fåmansbolag samt en planerad kilometerskatt på lastbilar.
Målet är att ena Allianspartierna kring en lista med skattehöjningar att fälla i riksdagen genom en gemensam reservation när ramarna för statens budget ska slås fast. Det ska kombineras med att plocka bort utgifter, för balansens skull. Det innebär stora förändringar eftersom det rör sig om flera, kanske uppåt tio, miljarder som ska växlas om.
- Vi tror och vi hoppas att Allianspartierna ska vara med och hantera det här på det sätt som vi nu vill göra, säger Per Åsling, centerpartistisk ordförande i riksdagens finansutskott.
Provokativa utspel
Enligt Åsling bryter strategin inte mot några regler för budgetprocessen. På frågan om varför C inte föreslagit denna väg tidigare säger han att regeringen i år provocerar med fler skadliga skattehöjningar än tidigare.
Övriga Allianspartier är skeptiska, men Moderaterna bjuder in till ett möte i nästa vecka för att reda ut vad C vill.
- Detta ligger inte i linje med vad Alliansen sagt tidigare. Detta är definitivt en ny linje från Centern, säger Liberalernas ekonomisk politiske talesperson Mats Persson.
Han uppger att det har funnits en bred enighet om att det finns många nackdelar med att bryta ut enskilda delar ur regeringens budgetproposition för att stoppa dem.
Både Kristdemokraterna och Moderaterna vill fälla hela regeringens budget i höst. Det kräver både en gemensam Alliansbudget och att Sverigedemokraterna stödjer den. C har sagt nej till det.
- Det räcker inte med att stoppa ett par skadliga förslag. Det är mycket bättre att gå fram med en gemensam budget, säger KD:s ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed.
Vill lägga hel
Moderatledaren Anna Kinberg Batra vill inte bryta ut delar ur budgeten som skedde 2013, när de rödgröna med SD:s hjälp ändrade reglerna för statlig skatt efter att riksdagen fattat rambeslutet. Hon vill lägga en hel Alliansbudget.
- För då kan vi också lägga Alliansens förslag om trygghet, jobb och skola, säger Kinberg Batra.
Finansminister Magdalena Andersson vill att Annie Lööf förklarar sig. När Moderaterna i januari föreslog en gemensam Alliansbudget, med stöd från SD, sade C nej och hävdade att det skulle skapa osäkerhet i en orolig tid.
- Vill Annie Lööf nu själv kasta ut Sverige i en politisk cirkus? undrar finansministern.
Fakta: Budgetprocessen
I början av hösten, i år i september, lägger regeringen fram budgetförslaget för det kommande året. Den följs av oppositionspartiernas alternativa budgetförslag.
Riksdagen behandlar förslagen och beslutar sedan i två steg om budgeten. Steg ett handlar om att slå fast ramarna, mycket enkelt beskrivet hur stora utgifterna och intäkterna ska vara kommande år. Regeringens förslag står mot övriga förslag.
För att regeringens förslag ska falla måste det finnas ett motförslag som samlar större stöd än regeringens. I den nuvarande riksdagen är det bara möjligt om Alliansen lägger ett gemensamt förslag och Sverigedemokraterna stödjer det aktivt. Det hände, överraskande, hösten 2014. Åren därefter har Alliansen inte haft något gemensamt förslag.
I steg två går riksdagens olika utskott igenom budgeten för sina sakområden. De kan ändra inom de ramar som satts upp, men inte höja utgifterna. Strax före jul fattas beslut nummer två.
