- Det är en viktig markering att samhällen tar de här brotten på allvar, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.
Stenkastning, hot, våld och skadegörelse har varit ett stort problem för blåljuspersonal – polis, ambulans och räddningstjänst – de senaste åren, särskilt i landets utsatta områden. Med anledning av detta tillsattes den så kallade blåsljusutredningen, som fick i uppdrag att komma med förslag på hur dessa och andra utsatta yrkesgrupper bättre ska kunna skyddas.
Utredaren Anders Perklev har nu presenterat tre förslag på åtgärder. Införandet av brottet blåljussabotage, som ska kunna ge fängelse i högst fyra år för brott av normalgraden, är ett av dem. Även skadegörelse mot bland annat polisbilar, ambulanser och annan utrustning räknas till detta.
Fler grupper
- Vi tycker de här angreppen är så allvarliga att man kan likna det här vid ett slags sabotage. Det drabbar samhällets förmåga att upprätthålla säkerheten och skydda sina medborgare, därför motiverar det också en sträng straffskala, sade Anders Perklev vid en pressträff.
Kommunal, som bland annat organiserar brand- och ambulanspersonal och även personal på akutmottagningarna, vill även lyfta förekomsten av hot och våld brett inom sjukvården och äldreomsorgen.
- Det vanligaste inslaget för våra medlemmar är att utsättas av brukare eller anhöriga. 22 procent av undersköterskorna uppger att de utsätts för hot och våld varje vecka. Vi vill inte eliminera det här till att bara handla om utryckning, säger Emma Ölmebäck, chef för vård och omsorg på Kommunal.
Även fackförbundet Jusek vill se en bredare definition av utsatta yrkesgrupper, som exempelvis domare, åklagare och civilanställda inom polisen.
Skärpta straff
Perklev föreslår också att straffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärps. Ett tredje förslag är att en ny bestämmelse förs in i brottsbalken som innebär att domstolen "ska se särskilt strängt på fall där någon med våld eller hot har angripit en person på grund av dennes arbete".
- Först och främst handlar det om att man tydliggör hur allvarligt samhället ser på de här angreppen vi sett, framförallt i de utsatta områdena. Och att man på det sättet också ger rättsväsendet verktyg för att kunna ingripa och döma ut straff som står i proportion till hur allvarligt man ser på detta, säger Anders Perklev.
Justitieminister Morgan Johansson (S) ser positivt på förslagen, och tror att de skärpta straffen kan ha en avskräckande effekt.
- Dessutom innebär det att de som vi lagför för de här brotten kommer få sitta i fängelse längre, och då är de borta från gatan längre, säger han.
Men detta är bara en del av åtgärderna som måste till för att få bukt med attackerna mot blåljuspersonal. Han pekar också på behovet av förebyggande arbete:
- Framförallt kanske riktat mot de här lite yngre killarna som är på väg in i kriminalitet. Det handlar både om sociala insatser men också se till att de har en annan framtid att se fram emot, att minska arbetslösheten se till att skolorna är bra i området. Det ena utesluter inte det andra, tvärtom. Vi måste se strängt på brotten men också bekämpa brottens orsak.
Fakta: Förslagen
Ett nytt brott, blåljussabotage, införs i brottsbalken. Gör det straffbart att angripa eller störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård på ett sätt som hindrar deras arbete. Straffet föreslås bli upp till fyra års fängelse och i grova fall upp till livstids fängelse.
Det lägsta straffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år och att det högsta straffet höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år.
Ny bestämmelse förs in i brottsbalken som innebär att domstolen ska se särskilt strängt på fall där någon med våld eller hot har angripit en annan person på grund av dennes arbete.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Källa: Regeringskansliet
