Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

171207-nobel-547849_se.gp_1.jpg
Jaques Dubochet, Nobelpristagare i kemi.

Nobelpristagaren: Kunskap förvaltas dåligt

Deras upptäckter kan leda till ett helt nytt sätt att förstå universum och ge oss ny kunskap om våra hjärnor – och möjligtvis om hur våra tankar fungerar. TT har träffat tre av årets vetenskapliga Nobelpristagare och ställt tre frågor.

Barry C Barish och Kip S Thorne, fysikpristagare

Vad är det viktigaste med din upptäckt?

- För världen är det här en bekräftelse på att en väldigt viktig teori som Albert Einstein hade för hundra år sedan stämmer. För mig som fysiker var det prestationen att lyckas bygga den fantastiska apparaten som kunde mäta gravitationsvågor, säger Barish.

Vad är höjdpunkten under Nobelveckan?

- Jag antar att höjdpunkten är att ta emot priset från kungen. Det andra är att vi använde en del av våra prispengar till att ta med en del av forskningsteamet, så vi ska ha en stor fest med dem. Vi blir över hundra personer, säger Barish.

Vilken påverkan hoppas du att er prisvinnande forskning ska ha i framtiden?

- Anledningen till att jag har valt att ägna större delen av min karriär åt att hjälpa till med experimentet är att det här är verkligen början på ett helt nytt sätt att se på universum. Gravitationsvågorna kommer att visa oss aspekter av universum som vi inte har sett förut, säger Thorne.

Jaques Dubochet, kemipristagare

Vad är det viktigaste med din upptäckt?

- Våra kroppars funktion är en kemisk process, och genom att studera atomer har vi ett verktyg för att förstå hur vi fungerar.

Vad är höjdpunkten under Nobelveckan?

- Vi var inbjudna hos min Nobelattaché (person som bistår pristagaren med bland annat tolkhjälp under Nobelveckan) så jag, min fru och min son var där och åt en väldigt god middag. Vi träffar så mycket människor den här veckan, men vi får inte tillfälle att lära känna dem och se vad de är för personer. Men Nobelattachén följer med mig hela veckan, så vi kommer att lära känna varandra en del.

Vilken påverkan hoppas du att er prisvinnande forskning ska ha i framtiden?

- Vi kan lära oss mer om hur våra kroppar och våra hjärnor fungerar och vad som gör våra hjärnor sjuka. Och förmodligen hur det fungerar när vi tänker. Jag tycker att det är viktigt att fundera över vad vi gör med vår kunskap. Vi är ganska dåliga på att bestämma vad vi ska göra med den. Titta på klimatet och titta på hur vi lever tillsammans i samhället.

Fakta: Gravitationsvågor

Årets Nobelpris i fysik handlar om upptäckten av gravitationsvågor, som är en form av strålningsenergi. De utgörs av förändringar i rummets och tidens geometri som rör sig med ljusets hastighet bort från källorna som alstrar dem. Källorna är oftast massiva kollisioner och explosioner i rymden, såsom kolliderande svarta hål.

De förutsågs av Albert Einstein i hans allmänna relativitetsteori som lanserades 1915.

Gravitationsvågorna påvisades första gången den 14 september 2015 vid Ligo-anläggningarna i USA. Upptäckten offentliggjordes i februari förra året. Sedan dess har man kunnat se gravitationsvågor ytterligare tre gånger. Senaste gången var i augusti i år, då tillsammans med europeiska systeranläggningen Virgo. Eftersom det var tre instrument som spårade samma signal kunde forskarna – med hjälp av triangulering – även lokalisera var i universum smällen ägde rum för ungefär 1,8 miljarder år sedan.

De tre fysikpristagarna är Rainer Weiss, Barry Barish och Kip Thorne.

Källor: NE och gravitationsobservatoriet Ligo

Fakta: Kryoelektronmikroskopi

Årets Nobelpris i kemi handlar om möjligheter att se hur molekyler ser ut i verkligheten. Ända till helt nyligen visste vi inte hur de flesta molekyler ser ut i verkligheten, men i dag kan man få fram tredimensionella bilder som till och med visar atomerna i molekylerna.

Tekniken kallas kryoelektronmikroskopi och är helt enkelt en oerhört förfinad utveckling av elektronmikroskopet.

Resultatet har blivit en revolution av biokemin. Vi kan i dag studera strukturerna hos olika biomolekyler och snabbt skapa oss en tredimensionell bild av exempelvis olika virus.

De tre forskarna är Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson.

Fakta: De intervjuade Nobelpristagarna

Barry C Barish är född 1936 i USA. Han doktorerade vid University of California och är numera verksam vid California Institute of Technology. Nobelpristagare i fysik.

Kip S Thorne är född 1940 i USA. Han doktorerade 1965 vid Princeton University och är numera verksam vid California Institute of Technology. Nobelpristagare i fysik.

Jaques Dubochet: Född 1942 i Schweiz. Filosofie doktor vid universitetet i Genève och universitetet i Basel 1973. Hedersprofessor vid Université de Lausanne. Nobelpristagare i kemi.

Mest läst